Storbritanniens premiärminister Boris Johnson.
Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. Bild: Toby Melville/AP/TT

Regeringen ger mörk bild av hård brexit

Svåra störningar i leveranser över Engelska kanalen av exempelvis läkemedel och matvaror samt demonstrationer och motdemonstrationer på gator och torg. Den brittiska regeringens bedömningar av vilka följderna i värsta fall kan bli av en brexit utan utträdesavtal med EU är delvis mörka.

ANNONS

Månadsskiftet oktober–november nalkas med stormsteg och landets nya konservative premiärminister Boris Johnson tycks stå benhårt fast vid att Storbritannien lämnar EU då, oavsett om det finns ett utträdesavtal eller inte.

Inte minst näringslivet har slagit på larmtrumman inför en eventuell så kallad hård brexit utan avtal. Men också regeringen själv har gjort sina bedömningar av vilka följderna kan bli i värsta fall. Och i dagarna röstade parlamentet för att tvinga regeringen att offentliggöra dessa analyser.

De dokument som släpptes på onsdagen färdigställdes den 2 augusti. De visar att förberedelserna i Storbritannien inför en hård brexit är på "en låg nivå" på grund av de fortsatta politiska oklarheterna kring utträdet.

ANNONS

Minskat varuflöde

De visar också att så mycket som 85 procent av brittiska lastbilstransporter inte har förberetts för EU-länders nya tullkontroller vid händelse av att det inte finns ett avtal. Långtradarna kan därför bli stående i uppemot två och ett halvt dygn innan de kan ta sig över Engelska kanalen. Detta kan minska varuflödet över kanalen med "40–60 procent av nuvarande nivåer" och svåra störningar bedöms kunna fortsätta i tre månader.

Det kommer att påverka "tillförseln av mediciner och medicinska förnödenheter" liksom av vissa färska livsmedel. Vissa produkter kan lagras upp i förväg medan andra har för kort hållbarhetstid, fastslår analysen, som också belyser risken för att allmänheten kan hemfalla åt panikartade inköp av stora mängder förnödenheter.

"Allmän oordning"

Särskilt Gibraltar kan bli illa utsatt på grund av Spaniens gränskontroller.

Dessutom finns det risk för dispyter till havs när utländska fartyg fortsätter att fiska i brittiska vatten.

Gränsen mellan Irland och Nordirland pekas ut som en annan riskfaktor. Läget där kan bli ohållbart "på grund av betydande risker ekonomiskt, juridiskt och med biosäkerhet". Det kan leda till att svarta marknader utvecklas i gränssamhällena och att politiskt konfrontativa grupper i området gynnas.

Allt detta sammantaget ökar risken för att demonstrationer och motdemonstrationer kommer att äga rum i olika delar av landet samt en "ökning av allmän oordning och samhällsspänningar", står det i analysen.

ANNONS

Fakta: Kampen om brexit

Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU, vilket gav en knapp men tydlig seger för lämna-sidan, med 52 procent mot 48. Drygt ett halvår senare, den 29 mars 2017, informerades EU formellt om det brittiska beslutet, varpå förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.

Avtalet blev klart i november 2018 och har godkänts av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May. Det brittiska underhuset har dock tre gånger om sagt nej till avtalet, vilket lett till att utträdesdatumet tills vidare skjutits upp till åtminstone den 31 oktober.

May tvingades avgå i somras och har ersatts av Boris Johnson, som utlovat att landet ska lämna EU när förlängningstiden går ut, oavsett om det då finns ett avtal eller inte. En majoritet i parlamentets underhus har dock drivit igenom lagstiftning som kräver en ytterligare förlängning till början av 2020, om inte underhuset dessförinnan godkänner antingen en uppgörelse eller ett utträde utan avtal.

ANNONS