Storseger för Putin – kan bli kvar till 2036

När cirka 60 procent av rösterna räknats har 76,9 procent av de röstande sagt ja till Putins förslag till omfattande grundlagsändringar i Ryssland, rapporterar landets valkommission.

Vallokalerna stängde klockan 20 (svensk tid) och rösträkningen inleddes några timmar tidigare i de östligaste delrepublikerna. Enligt valkommissionen låg valdeltagandet på cirka 65 procent.

Men den starkt Kremlkritiske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj betecknar resultatet som "en stor lögn" som inte avspeglar folkets åsikter.

Det väljarna hade att ta ställning till var både "belöningar" och rena maktanspråk.

I den ena vågskålen låg det strängare regler kring minimilöner och ett tryggt pensionsindex. I den andra skrotade lagar om presidentens mandatperioder, vilket gör det möjligt för 67-årige Putin att sitta kvar till år 2036. Därutöver innefattade paketet bland annat att äktenskapet enligt lag ska definieras som en relation mellan man och kvinna.

– För oss pensionärer är det väldigt viktigt att de höjer våra pensioner, säger 79-åriga Valentina Kungurtseva till nyhetsbyrån AFP i Vladivostok, och tillägger att hon inte ser några problem med Putins fortsatta styre.

Lag på 50 sidor

– Kampanjen har tryckt mycket på den förbättrade välfärden och det är svårt att vara emot det. Egentligen har det varit som en presidentkampanj där Putin har styrt hela upplägget, säger Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Och strategin är snillrik: 14 vitt skilda grundlagsändringar inbakade i ett och samma paket.

– Det är ett komplicerat dokument med mängder av ändringar. Lagen är på drygt 50 sidor, men själva frågan till väljarna är "godkänner du de här förändringarna i sin helhet, ja eller nej?", säger Persson.

Omröstningen, som egentligen skulle ha ägt rum i april men sköts upp med hänvisning till coronaläget, har skett under sju dagar där ryssarna för första gången i landets historia även har kunnat rösta digitalt. Den 1 juli blev officiell valdag, som även har deklarerats en nationell helgdag.

"Konstitutionell kupp"

Men Gudrun Persson vill inte kalla det för en folkomröstning.

– Mycket kan man kalla den här omröstningen, men inte det. En folkomröstning är reglerad i rysk lag och innebär att över hälften av befolkningen måste rösta ja för att ändringarna ska gå igenom.

Kritiker och oppositionspolitiker har kallat omröstningen en välregisserad "konstitutionell kupp" vars huvudsyfte är att bana väg för Putins fortsatta presidentskap. Genom att skrota den nuvarande lagen, som slår fast att en president får sitta på posten i max två mandatperioder på sex år vardera, kan Putin väljas om två gånger till efter det att hans nuvarande ämbete går ut 2024.

– Av allt att döma är han mycket ivrig att sitta kvar. Han har själv sagt att han kan tänka sig att ställa upp igen om lagändringarna går igenom.

Auktoritärt system

I samband med den kungörelsen sade även Putin att arbetet med att hitta en efterträdare enbart skulle skapa oro.

– Det är ganska talande för hur ett auktoritärt politiskt system fungerar. Som en del kritiska ryska röster säger: Det är märkligt att han har suttit vid makten i 20 år men inte kunnat ordna ett system där en övergång till en ny president går smidigt, säger Persson.

Kreml har jobbat hårt för att få ryssarna till valurnorna. Bland annat har de som väljer att rösta chans att vinna flotta priser, som bilar och lägenheter.

Det har talats tyst om hur tungt folkets röst egentligen kommer att väga, men Persson tror att Putin kommer att respektera resultatet av omröstningen – oavsett om det blir ja eller nej.

– Det skulle bli svårt för honom att göra något annat, det är han själv som har velat ha en omröstning. I det ryska auktoritära politiska systemet finns det ett behov för Putin att visa att han har stöd av folket.

Mia Holmberg Karlsson/TT