Stämmer de undersökningar som pekar på att Demokraterna kommer att ta över majoriteten i representanthuset väntar en motig tid för Donald Trump. Han kommer då att få det ännu svårare att få igenom sin politik. Dessutom blir det demokratiska ordföranden i de olika utskotten.
- Utskotten sätter mycket av dagordningen, de kan hålla utfrågningar och dra i gång utredningar, säger Bruce Stokes, chef för globala undersökningar på opinionsinstitutet Pew Research Center.
Med demokratisk majoritet i representanthuset kan partiet även dra i gång en riksrättsprocess för att få presidenten avsatt.
Som förlorare
Mycket beror dock på hur högt valdeltagandet blir, det brukar ligga runt 40 procent i kongressval. Lyckas Demokraterna få unga och minoriteter att rösta har de större chans att vinna mark i kongressen – och vice versa.
I båda partierna är entusiasmen ovanligt stor, enligt mätningar. På den demokratiska sidan tillskrivs det revanschlust efter presidentvalet 2016 i kombination med ett starkt ogillande av Trumps politik. Bland Republikanerna har lusten att rösta ökat av främst två skäl: den starka ekonomin samt vad man ser som en ovärdig demokratisk behandling av den nu godkände HD-domaren Brett Kavanaugh.
Samtidigt känner sig amerikanerna som offer, enligt en mätning från Pew. 67 procent av befolkningen upplever att "deras sida" är den politiska förloraren. 76 procent anser att regeringen styrs av personer med kopplingar till specialintressen – som enbart har sitt eget bästa för ögonen. Och 80 procent av republikanerna tycker att andra länder drar orättvisa fördelar av USA.
Spelar på rädslor?
Kampanjerna inför tisdagens kongressval har varit ovanligt hätska, något som har spätt på den ideologiska polariseringen. Trump har hållit valmöten så gott som dagligen de senaste veckorna, där han rackat ner på motståndarpartiet och talat om invandring och den "farliga" så kallade migrantkaravan som närmar sig från Centralamerika. Även ex-presidenten Barack Obama har gett sig in i leken och i kampanjtal i Indiana och Illinois utmålat Trump och republikanerna som "korrupta".
Presidentens motståndare anser att han spelar på rädslor och sår split, anhängarna älskar honom och hans uppriktighet.
- Vi är ett djupt, djupt splittrat land. Amerikanerna är mer partiska än vad de har varit sedan vi började våra mätningar på 1990-talet, suckar Stokes under ett Sverigebesök.
- Och detta i ett land med tvåpartisystem, där kompromisser åtminstone historiskt har varit nödvändiga för att få något gjort.
Färre än hälften av väljarna inom båda partierna vill nu att deras folkvalda ska kompromissa för att få något gjort.
Jätteskräll?
Historiskt brukar en sittande presidents parti förlora stort i det första kongressvalet efter tillträdet, då smekmånaden med väljarna är över. Ett undantag är republikanen GeorgeW Bush 2002, men då hade amerikanerna dåden den 11 september 2001 i färskt minne och stod enade kring presidenten och hans parti.
I år tyder mycket på att Republikanerna behåller makten i överhuset senaten. Skulle presidentens parti få fortsatt styre i kongressens båda kamrar vore det en stor skräll som banar väg för mer av Trumps politik, det vill säga skattesänkningar, avregleringar och försök att nedmontera sjukförsäkringsreformen Obamacare.
- Republikanerna skulle känna sig stärkta, konstaterar Stokes.
Fakta: Det viktiga kongressvalet
Vid tisdagens mellanårsval till kongressen ska alla 435 ledamöterna i representanthuset samt 35 av senatens 100 ledamöter väljas om (33 omval och två fyllnadsval). I dag har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna, med 235 ledamöter i representanthuset och 51 i senaten. Tar Demokraterna över makten i någon av kamrarna blir det svårt för president Donald Trump att få igenom sina lagförslag.
I nuläget uppger 49,5 procent av amerikanerna att de stödjer Demokraterna inför kongressvalet medan 41,9 procent ställer sig bakom Republikanerna, enligt en sammanställning av åtta aktuella mätningar som Real Clear Politics låtit göra.
Lokala frågor spelar dock stor roll för många väljare i kongressvalet, så hur det kommer att gå i höst är svårt att förutse. I nuläget anses Demokraterna ha 44 och Republikanerna 50 förhållandevis säkra platser i senaten. När det gäller sex platser står det och väger mellan partierna. Motsvarande siffror för representanthuset är 204 "säkra" demokratiska platser och 199 republikanska. I 32 fall står det och väger opinionsmässigt.
Källa: Real Clear Politics
Bakgrund: Politisk splittring i USA
Det är väl känt att USA de senaste decennierna blivit allt mer polariserat och uppdelat i två politiska läger: konservativa som oftast röstar på Republikanerna och liberala som stödjer Demokraterna. De ideologiska låsningarna gör att det har blivit mycket vanligare att väljare röstar på samma parti i president-, kongress- och lokala val.
Det är samtidigt mer vanligt med en negativ, hätsk syn på den "andra sidan". I kongressen har bruket av ett "mer partiskt", giftigt språk ökat lavinartat sedan 1990 – och stigit till nya höjder med president Donald Trump.
De politiska lägren har också helt olika syn på de problem som USA står inför. Exempelvis tycker bara 11 procent av de republikanska väljarna att klimatförändringar är en viktig fråga – till skillnad från 72 procent i det demokratiska lägret. Vidare tycker 75 procent av republikanerna, men bara 19 procent av demokraterna, att olaglig invandring är ett mycket stort problem. Skjutvapenrelaterat våld bör prioriteras enligt 81 procent av demokraterna. Enbart 25 procent av republikanerna tycker dock att det är viktigt.
Källa: SNS Analys, McKinsey, Pew Research Center med flera.
