Åklagarsidans slutplädering blev på många sätt en upprepning vad som framkommit i sakframställan och under förhören. Man tryckte mycket på att till exempel avtalet gentemot Dukelevel kommit till enbart för att täcka Saabs trängande behov av pengar och att de i själva verket kom från den ryske miljardären Vladimir Antonov. Dessutom menar man att Management Fee-avtalet mellan LAT och Saab, varit bristfälligt och att de inte uppfyller kraven enligt bokföringslagen.
Åtalspunkten gällande grovt svindleri avhandlades också och hur företagsledningen misstänks för att ha sagt en sak i media och gentemot underleverantörer. Man sa att allt var lugnt, produktionsstoppen var tillfälliga och att hjulen snart skulle rulla igen.
– Vi hävdar att de här uttalanden ska anses som verbala pressmeddelanden, sa kammaråklagare Lars Lindman.
Samtidigt var man i sin interna mailkonversation så till den milda grad pressade att man använde uttryck som "en tsunami av förfallna underleverantörsskulder", "en extremt kritisk finansiell situation". Det pekar på, menar åklagaren, att man var väldigt medvetna om hur illa läget var.
Tidigare under dagen fick också tingsrätten möjlighet att lyssna igenom de två tv-inslag, dels i Rapport den 30 mars 2011 och Västnytt den 5 och 7 april, och ett radioinslag i Sverige Radios Ekot den 29 mars.
Victor Muller, som förresten på grund av flygstrejk i Tyskland, anlände först efter en och en halvtimme så att rättegången fick förskjutas, kommenterade så här:
– SVT klipper bara det mest intressanta och det är anpassat för programmet. Jag står för vad jag säger och det var sant för tillfället. Produktionen återupptogs ju också, sa Muller.
När åklagaren inledde slutpläderingen ville han göra en förändring i gärningsbeskrivningen kring grovt svindleri och lägga till ett avsnitt som gällde att företagsledningen lämnat felaktiga och missvisande uppgifter till media rörande bolagets likviditet och betalningsförmåga "till underleverantörer" och dra ifrån ett avsnitt i den andra delen som gällde årsredovisningarna och att det nu endast innefattade GM och inte Riksgälden och EIB. Hur tingsrätten ser på den ändringen är svårt att säga.
Den slutliga inställningen av åklagaren var att han yrkade på fängelsestraff för samtliga inblandade. Victor Muller var den som yrkades längst straff, 2-2,5 års fängelse. För Kristina Geers och Jan Åke Jonsson yrkade han på fängelse i 1,5-2 år och slutligen för finanschefen och bolagsjuristen yrkades fängelse på 1-1,5 år.
Onsdagen ägnas åt slutpläderingar av Victor Mullers, finanschefens och bolagsjuristens försvarsadvokater.
Victor Muller är misstänkt för grovt svindleri och grovt försvårande av skattekontroll, åklagaren yrkar på fängelsestraff i 2-2,5 år.
Jan Åke Jonsson är misstänkt för grovt svindleri, grovt försvårande av skattekontroll och grovt osant intygande, åklagaren yrkar på 1,5-2 års fängelse.
Kristina Geers är misstänkt för grovt svindleri, grovt försvårande av skattekontroll, grovt osant intygande och grov urkundsförfalskning, åklagaren yrkar på 1,5-2 års fängelse.
Finanschefen är missänkt för grovt försvårande av skattekontroll, åklagaren yrkar på fängelsestraff i 1-1,5 år.
Bolagsjuristen är missänkt för grovt försvårande av skattekontroll, grovt osant intygande och grov urkundsförfalskning, åklagaren yrkar på 1-1,5 års fängelse.