Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
1/3

"Alla ska få vara med"

Oavsett rörelseförmåga ska alla inkluderas i samhällsbilden. Enligt föreningen DHR finns det mycket kvar att göra för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning.

– Kommunen har bra visioner, men svårt för att få någonting gjort i praktiken, säger Tommy Lagher.

Han sitter i styrelsen för organisationen för personer med nedsatt rörelseförmåga, DHR, i Vänersborg. De vill att allmänhet och makthavare ska få en ökad förståelse för hur det är att leva med en funktionsnedsättning, synlig eller dold. Men de vill också öka tillgängligheten för att alla ska kunna vara delaktiga i samhället.

– Vi vill att alla ska få vara med. Bara att kunna gå på konserter eller sportevenemang är inte en självklarhet för alla, säger ordförande Carina Mörneby.

Föreningen tycker att Vänersborg ligger i framkant i regionen när det gäller den fysiska tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Men det finns mycket kvar att göra, särskilt i ytterområden som Brålanda och Vargön. Om målet är att bevara centrumhandeln måste den också vara tillgänglig för alla, menar styrelsen.

– Det ska finnas en policy som säger att alla nyetablerade butiker och restauranger i staden ska funktionsanpassas, säger Ing-Marie Lagher Kågerstig och menar att det inte görs i den utsträckning hon hade önskat.

"De ekonomiska resurserna måste även räkna till mycket annat"

Men det är något som krävs för att få bygglov, enligt Sophia Vikström, chef på kommunens samhällsbyggnadsförvaltning. Kommunen tillgänglighetsanpassar befintliga byggnader och ser till att nya projekt följer lagstiftningen och tillgänglighetsanpassar byggnaderna.

– Det svåra är äldre byggnader som kanske inte lämpar sig för sådana ombyggnationer. Då krävs det stora investeringar, säger hon och menar att de ekonomiska resurserna även måste räcka till mycket annat.

DHR har många idéer på vad som kan förbättras i det offentliga rummet. Att det ska finnas hissar, ramper, taktila skyltar på rätt nivå och kontrastmarkeringar överallt är bara några av de krav som DHR ser som självklara. Tommy Lagher menar att allmänheten inte kan förväntas se alla hinder som funktionsnedsatta möter dagligen, men anser att politikerna måste bli mer lyhörda.

– Politikerna är motvilliga att förändra av ekonomiska skäl, säger han.

Kommunen har en tillgänglighetsdatabas som ett hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, för att de enkelt ska få information om tillgängligheten på platsen de ska ta sig till.

Men den har inte fungerat på flera år, och trots påtryckningar från styrelsen är problemet ännu inte löst.

Kommunalrådet Gunnar Lidell (M)
Kommunalrådet Gunnar Lidell (M)

– Det har varit en tvist om vem som har ansvar för den som gör att det inte händer något, säger Gunnar Lidell (M), vice ordförande i kommunstyrelsen, tydligt medveten om problemet.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått 50 000 kronor om året för att få databasen att fungera igen, men trots det är den fortfarande inte i funktion. I våras anställdes en person som ska vara ansvarig för databasen och nu hoppas förvaltningen att den ska vara igång i början på nästa år.

Ju fler personer med funktionsnedsättning som får vara med i samhället, desto mer förståelse får allmänheten för deras situation. Roland Stegeröd är själv politiskt aktiv och märker hur svårt det kan vara att nå fram till makthavare med sina åsikter.

– Men om ett möte är förlagt en trappa upp utan hiss och jag nämner att jag inte har möjlighet att delta, då vaknar de. Problem som de själva inte tänker på blir mer påtagliga, säger han.

Styrelsen vill att det ska finnas ett handikapperspektiv i alla utbildningar, för att samhällsbyggare redan under studietiden ska lära sig att ta hänsyn till att alla är olika. Därför försöker DHR också vara med under processen vid nya byggprojekt. Som när Café Sessan skulle bygga en ramp till uteserveringen.

– Jag sade till dem att det var omöjligt för en rullstol att komma upp på rampen som de hade tänkt placera den. Men de lyssnade och det blev väldigt bra, säger Ing-Marie Lagher Kågerstig.

Forskarens svar: