Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Ulla-Britt Pettersson var med och startade projektet "Steget ur Bojan" och numera är det Ulrica Johansson som är ansvarig för arbetet med ungdomarna. "Vi måste börja prata om privatekonomi med barnen i ännu tidigare åldrar", säger Ulla-Britt.

De arbetar mot skuld och skam

Genom budgetrådgivning och ungdomsanställningar har kommunen hjälpt ett 30-tal ungdomar i Vänersborg att minska eller bli av med sina skulder.

För snart fyra år sedan arbetade arbetskonsulenten Ulla-Britt Pettersson med ungdomar i Vänersborgs kommun. Där träffade hon bland annat på de som ville utbilda sig men som inte kunde få studiemedel på grund av sina skulder.

– Den som sitter fast i skuldfällan hamnar utanför allt. Den kommer ofta inte in på arbetsmarknaden eller får någon lägenhet. Hamnar du hos Kronofogden så är du på många sätt körd, säger Ulla-Britt Pettersson, som numera arbetar med etablering för nyanlända.

Läs också: Så många unga är fast hos Kronofogden i din kommun

2013 sökte hon pengar från allmänna arvsfonden för att starta ett projekt där kommunen kunde hjälpa tio ungdomar om året att komma till rätta med sina skulder.

Sedan "Steget ur Bojan" blev verklighet har ett 30-tal personer genomgått programmet, och det ser ut att ha gett effekt. Sedan 2013 har antalet skuldsatta personer i åldrarna 18-25 år sjunkit från 198 personer till 126, och även totalskulden bland kommunens unga har minskat.

Sedan årsskiftet har "Steget ur Bojan" gått från att vara ett projekt till att bli en ordinarie insats.

– De här åren har visat att det finns ett stort behov, och det är ett behov som inte kommer upphöra. Det kommer alltid nya ungdomar med nya problem, säger Ulrica Johansson, som är handläggare för insatsen.

Framgången handlar dels om en lyckad samverkan med andra verksamheter och myndigheter, dels att man faktiskt uppmärksammar problemet.

– När de första ungdomarna kom till oss fick vi inte ens ögonkontakt, de stirrade ner i golvet. Några hade högar med kuvert och fakturor som vi fick sätta oss och sortera. Det visar sig ofta att det är samma fakturor och påminnelser som återkommer i traven av brev, säger Ulla-Britt.

– Många mår väldigt dåligt, det påverkar den psykiska hälsan. Det finns en stor skam knutet till att vara skuldsatt och många stoppar huvudet i sanden. De öppnar inte längre sin post, de tänker att de bara mår dåligt igen om de tittar på fakturan, säger Ulrica Johansson.

Vid sidan av rådgivningen får de en ungdomsanställning inom kommunen, där de får börja med en fyra veckors praktik.

– Klarar de det så får de en ettårig anställning. Det handlar om att ge och ta, de måste visa att de vill och är beredda att ta emot hjälp, säger Ulla-Britt.

Arbetet kan vara förlagt inom äldreomsorgen, på ett ungdomshus eller någon annan kommunal verksamhet. En del börjar betala av sina skulder redan vid första lönen, några hinner skaffa körkort under året. Andra har blivit helt skuldfria inom ramen för programmet.

– Det finns de som nu har gått vidare till nya jobb eller kunnat börja studera. Men framför allt så mår de mycket bättre, de lyfts upp när det vänder, säger Ulla-Britt.

– Vi försöker undvika pekpinnar, vi bannar inte någon även om vi sätter ner foten. Det handlar i grunden om att bygga upp en relation och en trygghet för individerna, säger Ulrica.

De inblandade lyfter fram just kombinationen av praktisk rådgivning och att kommunen ger individen en möjlighet till inkomster som det främsta skälet till framgången.

– Det är a och o. Vi har gjort en socioekonomisk utredning som visar att det bara finns pengar att tjäna. Det är en stor vinst för kommunen och fler borde ta efter, säger Ulla-Britt Pettersson.