– Jag börjar kanske nio-halv tio och stickar till middag. Och sen på eftermiddagen tills vi äter klockan fem och sen kanske jag stickar någon timme till. Jag tycker det är roligt att sticka, säger Doris Holmgren bestämt.
Tidigare har hon stickat åt Röda Korset och åt Erikshjälpen, åt andra boende och åt personalen när de kommer med ett garnnystan och frågar om hon skulle kunna göra ett par raggsockor, vantar, ett mobilfodral eller något annat.
Stickar bara åt andra
– Du måste ha stickat närmare 10 000 par sockor till välgörenhet vid det här laget? säger Anna-Karin Karlsson, som är undersköterska på Niklasbergsvägen 1 där Doris bor.
– Det är nog sex- eller sjutusen i alla fall, svarar Doris nöjt medan fingrarna flitigt fortsätter att jobba med garn och strumpstickor.
Unnar du dig någon gång att sticka ett par sockor till dig själv?
– Nej. Det hinner jag ju inte, säger Doris och skrattar gott.
Samlar in pengar till garnet
Det var Anna-Karin som såg att Nyståhl textil (före detta Birgits stuv) hade en insamling av just raggsockor i ullblandning till Ukraina. Hon tänkte direkt på Doris. Men det fina garnet kostar över hundra kronor per nystan och för ett par stora raggsockor i herrstorlek går det åt ett helt sådant, så Anna-Karin startade en egen liten insamling för att få in pengar till garn som Doris kan sticka av.
– Jag tyckte mest det var roligt för att få garn till Doris eftersom hon stickar så mycket sockar varje dag.
Hur känns det att dina sockar snart kan sitta på ett par soldatfötter i en lerig skyttegrav?
– Det är ju viktigare där än här. Här har vi råd att köpa ett par sockar, resonerar Doris.
Anna-Karin instämmer och ler varmt mot Doris.
– Det lilla man kan göra är ju guld värt och speciellt för Doris som ändå stickar såpass mycket och så bra. Det är inte så vanligt att man är 96 år och stickar så att det kan bli ett par sockar om dagen. Att man har synen och händerna i behåll, säger Anna-Karin.
Under vårt lilla samtal har dagens andra socka vuxit från nyupplagda maskor på stickorna i Doris händer till en flera centimeter lång vackert mönstrad resår.
”Det där är ju mitt område”
På Nyståhl textil, bara ett par kvarter bort, står korgen där alla som vill kan lämna raggsockor. Den börjar bli full av sockor i rejäl och tålig ull. Ida Nyståhl, som driver butiken, nappade snabbt på idén med insamlingen, berättar hon över telefon från medeltidsveckan på Gotland.
– En kompis som är smed hade delat Union for Ukraine-Smeder utan gränsers inlägg på Facebook och då såg jag att de behövde sockar också och kände att det där är ju mitt område.
I september skickar man sockorna till Smeder utan gränser som i sin tur packar dem i en container för transport till Ukraina. Om Doris fortsätter att sticka i samma takt fram tills dess, och Anna-Karin fortsätter få in pengar till garn, kommer ett 50-tal sockor från dem att finnas med i denna.
Om insamlingen
Bakom insamlingen av raggsockor står ”Union for Ukraine-Smeder utan gränser”, ett internationellt nätverk av just smeder som vill utnyttja sina yrkeskontakter till att hjälpa sina vänner och kollegor i Ukraina.
Så här skriver man i efterlysningen på Facebook: ”I ruiner och skyttevärn kommer lärare, bilmekaniker, sjukvårdsarbetare, butiksbiträden, bönder och andra ukrainare som inte tillåts leva sina vanliga liv få hålla till. Dag ut och dag in. I regn och blåst. I snö och i kyla. Nu ber jag er att hjälpa dem att klara kommande prövningar med åtminstone varma fötter.”
Sockorna som skänks ska vara i vuxenstorlek. De behöver inte vara nystickade, men det är viktigt att garnet till huvuddelen består av ull eftersom ull värmer även när det är blött. En mindre inblandning av annat material gör dem tvättbara i maskin.
Den som inte har möjlighet att lämna in sockorna på Nyståhl textil kan skicka dem direkt till organisationen: Union for Ukraine, c/o Michael Maasing, Tornvägen 7, 612 71 Rejmyre.
Containern med bland annat raggsockor är planerad att gå iväg i mitten av september.
LÄS MER:Stora framtidsplaner för årets unga Vänersborgsföretagare
