– När jag pratar om dataspelsmissbruk och dataspelsberoende gör jag det för att visa ett negativt beteende, inte för att diagnostisera. Dataspelsberoende-/missbruk är inte en diagnos, säger Patrik Wincent, terapeut och grundare till Dataspelsakuten. Orsakerna till att spelandet kan bli ett problem är flera. En orsak kan vara bakomliggande sociala problem. Kanske föräldrarna går igenom en skilsmässa eller så trivs man inte i skolan. – Det kan göra att man flyr in i dataspelet. En annan orsak är att belöningssystemet i hjärnan triggas av spel och ett tredje att spelen är gjorda för att man ska fastna – med hjälp av "psykologiska lagar", som Patrik Wincent säger. – Rankningssystemen i vissa spel är väldigt raffinerade och framtagna av psykologer för att man ska spela mycket. Han säger att han har kontakt med cirka 500 familjer per år där barnen har problem med dataspelande. De allra flesta är mellan 12 och 24 år och av dem Patrik Wincent har träffat har alla varit killar. Oftast får man hjälp genom samtalsterapi eller KBT (kognitiv beteendeterapi). – En del tror att vi håller på med något slags hokus pokus. Men det är traditionell samtalsterapi det handlar om. För föräldrar gäller det att stå på sig, menar Patrik Wincent. För ungdomar i yngre tonåren föreslår han att man kommer överens om ett antal regler – till exempel ingen mobil vid måltider och en maxgräns för hur mycket man får spela varje dag. Sedan skriver man ett kontrakt som både föräldrar och ungdomen skriver på. – Det kommer några helvetesveckor men om föräldrarna är konsekventa kan det uppstå något magiskt, där man får bättre kontakt med varandra och mer kommunikation. Patrik Wincent menar att det handlar om att hitta en balans – där spel är roligt men inte tar över. – Jag kallar det för en digital diet. Som med allt annat handlar det om att göra saker med måtta. Jag har ett holistiskt tankesätt, det är viktigt med träning, bra mat och sömn. Att hålla på med energidryck som många "gamers" gör är inte bra. Barn upp till tre år ska inte ha något med teknik att göra, säger Patrik Wincent. – I vissa kretsar pratar man om den digitala barnvakten. Det handlar inte om att moralisera eller skuldbelägga föräldrar men jag står för ingen teknik från noll till tre år. Han poängterar att det i sig inte behöver vara något fel med teknik. Men det är en fråga för äldre barn, menar Patrik Wincent, eftersom små barn behöver interagera med andra. – Vill du hålla ett barn tyst så ger du det en Ipad. Men är ett tyst barn ett bra barn? Min åsikt är att så är det inte.
Fakta: Varningssignaler på att barn spelar för mycket
Här är några av de varningssignaler som Patrik Wincent pekar på. Det är när barn/ungdomar:
