Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bengt Andersson, Ludvig och Co, Richard Johansson, Västergården, Magnus Karlsson, Swedish Argo machinery, Lars Wassén, Swedbank, Elisabeth Eriksson, Swedbank, Lena Stang, Södra Kärrs lantbruk, och lantbruksbranschen i stort ser positivt på framtiden. Bild: Niklas Johansson
Bengt Andersson, Ludvig och Co, Richard Johansson, Västergården, Magnus Karlsson, Swedish Argo machinery, Lars Wassén, Swedbank, Elisabeth Eriksson, Swedbank, Lena Stang, Södra Kärrs lantbruk, och lantbruksbranschen i stort ser positivt på framtiden. Bild: Niklas Johansson

Lantbrukare hoppfulla – men pandemin påverkar

Lantbrukarna ser ljust på framtiden, men coronaviruset är en faktor med än så länge okända konsekvenser. Möjligen kan pandemin öka intresset för svenska jordbruksprodukter, men samtidigt försvåra import av viktiga varor.

Nu har 1 000 lantbrukare sagt sitt om konjunkturen i den årliga lantbruksbarometern som Ludvig & co (tidigare LRF Konsult) och Swedbank gör tillsammans. På många sätt är det en ljus bild som växer fram. Lönsamheten har gått upp sedan 2019 och den väntas fortsätta stiga.

Intervjuerna med lantbrukarna gjordes i januari så de senaste veckornas coronakris finns inte med i resultaten. Men när TTELA på Nuntorp träffar sex personer med olika anknytning till lantbruket blir viruset förstås ett samtalsämne.

Som inom alla andra branscher har man svårt att sia om vad som ska hända, men vissa saker går att slå fast. Till exempel är vårbruket i antågande och skulle många bönder bli sjuka samtidigt uppstår problem.

– Det är en personalkrävande bransch och vi har inget personalöverskott, säger Bengt Andersson, på Ludvig & co.

Kräver reservdelar

Lantbruk kräver också maskiner som in sin tur kräver reservdelar. Och detta är något som till mycket stor del importeras.

– Vi måste lösa den situationen, säger Magnus Karlsson på Swedish Agro machinery.

Richard Johansson, Västergården, har ett konkret exempel på hur smittan kan påverka verksamheten.

– Vi har beställt en om gödselomrörare från Italien och som läget är nu så är det inte säkert att den levereras, säger han.

Mjölkbönderna upplever att lönsamheten blev bättre förra året. Bild: Niklas Joahnsson
Mjölkbönderna upplever att lönsamheten blev bättre förra året. Bild: Niklas Joahnsson

Från foderindustrin kommer rapporter om problem med att köpa vitaminer från Kina och soja från Italien.

Till detta kommer att coronakrisen påverkar råvarupriserna och världsekonomin i stort.

Pandemin sätter fokus på hur importberoende Sverige är – och det gäller inte minst maten vi äter. Och de sex representanterna för lantbruket menar att krisen på längre sikt kan öka intresset för svenska jordbruksprodukter.

Hur stora följderna blir återstår att se och som Richard Johansson påpekar är coronaviruset konsekvenser inte något som syns i årets lantbruksbarometer utan först i nästa års.

Ett bra 2019

Riktar man blickarna mot årets rapport kan man konstatera att 2019 var ganska bra. Spannmålsskörden i Sverige var god och lågt 15 procent över snittet på fem år.

– Vår skörd var väldigt bra 2019. Det var den största skörden vi någonsin har tagit in. Samtidigt var skördarna bra globalt så priserna dämpades, säger Richard Johansson.

Och det var den torra sommaren 2018 som lade grunden, torkan ändrade strukturerna i jorden på sätt som var fördelaktigt för spannmålet.

Enligt barometern upplever Sveriges mjölkbönder att lönsamheten blev bättre under 2019 och prognosen pekar på en fortsatt förbättring.

– Vi har effektiviserat vår verksamhet, säger Lena Stang, på Södra Kärrs lantbruk.

Dessutom har mjölkpriset legat stabilt.

I barometern konstateras att bönderna fortsätter att köpa jordbruksmaskiner.

– Investeringsviljan när det gäller maskiner har varit stor, säger Magnus Karlsson.

Samtidigt räknas flera riskfaktorer upp i rapporten: klimatförändringar, skadedjur som vildsvin och granbarkborre, osäker prisutveckling, politiska beslut och den egna hälsan.

Men överlag verkar branschen blicka framåt med tillförsikt. Och den har efterhand blivit allt mer professionaliserad.

– De bönder som är kvar idag är de som vill satsa och de som pratar som framtiden, säger Bengt Andersson.

Kraven har ökat på den som ska driva ett jordbruk, det räcker inte längre att var bonde.

– Man måste vara lantbrukare, men även en bra företagare, säger Elisabeth Eriksson, Swedbank.