Leif Bengtssons fantastiska affärsidé och resa är något som många drömmer om att få göra.
– Det är den ultimata resan där alla bitar föll på plats. Ibland frågar jag mig om jag drömmer eller om den är sann, säger Leif när TTELA träffar honom på Hemköp Torpa, tidigare Torpahallen, i Vänersborg där allt en gång började.
Egentligen ville Leif bli polis, men det blev i livsmedelsbranschen han hamnade – mycket tack vare livsmedelshandlaren Karl-Erik Andersson i Trollhättan som blev hans mentor.
1989 tog Leif över Torpahallen, 24 år gammal, och det blev sen ytterligare tre butiker, men de sålde han 2003.
På 1990-talet gjorde han en storsatsning med att erbjuda kunderna färdiglagad mat. Han startade Måltidslösningar och på Restad gård lagades maten i storkök.
– Kunderna ville ju ha detta, men det var svårt att få till förändringen i butikerna för livsmedelshandlarna var konservativa och det viktigaste för dem då var att pressa ner priserna på varor. Det tog tid innan det satte sig.
I början av 2000-talet hade man framgång med sallad bakom disk på Torpahallen och det var i den vevan som Leif och en kompis fick idén om att man i stället kunde lägga ut tallrikar och ha en manuell betjäning och låta kunderna själva välja vad de ville ha i sin sallad.
– 2009 satte vi upp den första Salladsbaren i Torpahallen och det såldes kopiöst mycket sallad.
Hade ingen kommit på den idén tidigare?
– Nej, ibland är det de enkla som är det svåra.
För att ytterligare se hur idén skulle slå så fick fyra andra butiker ha Salladsbaren hos sig.
– Det blev en fullständig succé och vi trimmade upplägget till ännu fler 2010. Det var något helt nytt i butikerna och Salladsbaren blev etta på deras säljlista.
Leif och hans kompanjon startade för fem år sedan ett bolag och namnet Salladsbaren byttes ut till Picadeli.
– Ibland har man tur med tider och alla bitar hamnade rätt. Vi fick med oss en skicklig vd som såg framåt och en stark intressent med mycket pengar som blev kompanjon med oss. Vi rekryterade också internt i början. Företaget expanderade kopiöst mycket och det vi såg som stora pengar var ingenting mot vad vi skulle få se, sa de till oss.
– Uppbyggnadsfasen var dock jobbig med banker och så och vi var extremt nära att trilla, men vi trodde på vår idé. När första bokslutet kom rullades den röda mattan ut och vi blev i stället uppvaktade ...
I dag finns salladsbaren i de flesta butiker i Sverige och man erövrade även Finland.
– Företaget går mot fem miljarder kronor i omsättning och har 800 anställda. Det är fantastiskt att vi från att ha varit ett källarföretag kommit så långt på så här otroligt kort tid.
Och nu har alltså Leif och hans kompanjon sålt Picadeli till ett riskkapitalbolag.
Varför sålde ni företaget?
– Det låter som en klyscha att allt är till salu till rätt pris, men vi blev uppvaktade av ett bolag och det ena gav det andra. Vi kommer att finns kvar i företaget, men i en extremt liten del.
Vad var köpesumman?
– Det kan jag inte säga, det är en affärsuppgörelse.
Är det miljardbelopp?
– Ja, det är det.
Leif är även ägare till några andra lokala företag, bland annat ett tryckeri och en restaurang.
– Ambitionen är inte att köpa kusligt många företag, men kan jag tillföra något, vara en lämplig ägare och få en lönsamhet – då slår jag till. Erbjudandena är många, kan man säga.
För tre år sen sålde Leif Bengtsson Hemköp Torpa till sonen Mattias och målet är att även sonen Marcus ska vara med och driva butiken framöver.
– Framgången för pojkarna är fantastiskt rolig och jag är så stolt, det är pricken över i:et affärsmässigt sett.
Har ditt liv och din syn på pengar förändrats?
– Jag har haft glädjen att tidigt kunna äta mig mätt. Jag och frun har nyligen köpt ett sommarställe på kusten. Det är inget för mig att köpa Ferrari och sånt och sitta på Rivieran och dricka champagne, jag vill hjälpa föreningar och folk som har det tufft – jag tror på engagemanget.
Vad är dina framtidsplaner?
– Golf, resa, sommarstugan och hjälpa idrotten, jag hade själv varit en nolla utan den. Jag och min, sedan 30 år tillbaka, fru Maria har också en del att ta igen. Det är hon som fått ta det tunga arbetet i hemmet när jag jobbat som mest.
