Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Liberalerna, arbetade som läkare från slutet av 50-talet och in i 70-talet. Redan då var hon en stark förespråkare för aborträtten. Arkivbild.
Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Liberalerna, arbetade som läkare från slutet av 50-talet och in i 70-talet. Redan då var hon en stark förespråkare för aborträtten. Arkivbild.

44 år av svensk abortlag

Å ena sidan fostrets rätt till liv, å andra sidan kvinnans rätt att själv bestämma över sin kropp. Så gick debatten när dagens svenska abortlag formades och röstades igenom 1975.

ANNONS
|

På flera håll i världen debatteras rätten till abort. I Sverige är det tillåtet att göra abort fram till graviditetsvecka 18. Fram till dess får kvinnan själv besluta om ingreppet. Efter vecka 18 måste det finnas särskilda skäl att göra abort som Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen bestämmer om. De särskilda skälen kan exempelvis handla om kvinnans möjlighet att ta hand om barnet eller att fostret har någon skada eller missbildning.

Innan den abortlag som vi har i dag fanns var det svårt att få en laglig abort beviljad. Det var därför vanligt att kvinnor som blivit ofrivilligt gravida genomförde olagliga aborter eller reste till andra länder, däribland Polen, för att göra abort, säger Barbro Westerholm, riksdagsledamot för Liberalerna. Från slutet av 50-talet och in i 70-talet arbetade hon som läkare och var redan då en stark förespråkare för aborträtten.

ANNONS

- Då växte det fram att så här kan vi inte fortsätta, säger hon.

Splittrande fråga

En utredning tillsattes som snart skulle ta fram den nya abortlagen. Men frågan om att införa en abortlag som var betydligt mer liberal splittrade partierna. Inom nästan alla partier fanns det ledamöter som var både för och emot att införa den nya lagen.

- Alla politiska partier var splittrade i uppfattningen utom Vänsterpartiet. Mitt eget parti, Folkpartiet som det hette då, var splittrat i frågan.

Argumenten från de som var emot att införa lagen handlade till stor del om fostrets rätt till liv, medan den andra sidan hävdade kvinnans rätt att själv bestämma över sin egen kropp.

Majoritet i riksdagen

- Det fanns de som av religiösa skäl sade att livet är okränkbart och att det är fel att avsluta ett spirande liv, medan andra sade att det är kvinnan som själv måste ta beslut om hon kan åta sig föräldraskap. Det var de olika uppfattningarna som fanns, säger Barbro Westerholm.

ANNONS

- Det fanns ett starkt tryck från kvinnoorganisationer som menade att detta är något som kvinnorna själva ska ta beslut om.

En omröstning i riksdagen genomfördes och utslaget blev en majoritet för att införa den nya abortlagen. Lagen infördes den 1 januari 1975.

- I och med det behövde inte svenska kvinnor åka till Polen. Nu är det ju motsatt riktning, att Polen har mer begränsade abortlagar.

TT

Den svenska abortlagstiftningen

Sveriges första abortlag kom 1938. Lagen kompletterades 1946 och 1963 och tillät avbrytande av graviditet under vissa förutsättningar. När den nuvarande abortlagen trädde i kraft 1975, innebar det en väsentlig liberalisering av lagen.

I Sverige gäller fri abort fram till och med graviditetens 18:e vecka. Fram tills dess får kvinnan själv besluta om ingreppet. Efter det måste det finnas särskilda skäl att göra abort som beslutas av Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen.

Exempel på skäl kan vara att kvinnan är väldigt ung, att hon har problem med alkohol eller droger att hon mår psykiskt dåligt eller att fostret har någon skada eller missbildning.

Om fostret kan överleva utanför den gravida kvinnans kropp får inte Socialstyrelsen ge tillstånd till abort. Därför räknas 21 veckor och sex dagar in i graviditeten som sista dagen för abort.

Det händer att rättsliga rådet ger tillstånd till aborter även efter vecka 21, men då måste graviditeten utgöra en fara för kvinnans liv och hälsa.

Under 2017 genomfördes omkring 37000 aborter, enligt Socialstyrelsen. De flesta utfördes tidigt, före vecka sju i graviditeten.

Källa: Socialstyrelsen, RFSU, Vårdguiden 1177 och Nationalencyklopedin

ANNONS