- Jag tackade ja till att vara med i gruppen för att det inte gick att tacka nej. Katastrofen är så stor, finns det någon möjlighet att göra nytta måste man ta den, säger Ahlin (S) till TT på telefon från Burma där gruppens möte just har avslutats.
Men hans kollega i rådgivarpanelen, USA:s tidigare FN-ambassadör Bill Richardson, vill inte vara en del av ett projekt som "förskönar" den burmesiska regimens agerande under krisen, som har lett till att närmare 700000 muslimska rohingyer flytt från sina hem i Rakhine.
Amerikanen anklagar landets ledare, fredspristagaren Aung San Suu Kyi, för bristande moraliskt ledarskap och för att omge sig med dåliga rådgivare. Han säger sig vara tagen av hur nedsättande burmesiska företrädare talar om medier, hjälporganisationer och världssamfundet. Richardson säger till nyhetsbyrån Reuters att han inte vill agera "hejaklack" för regimen.
Vill säga sanning
FN:s människorättschef Zeid Ra'ad al-Hussein har kallat militärens insatser i Rakhine för ett skolboksexempel på etnisk rensning. Under hösten har byar bränts, barn och vuxna har dödats och kvinnor har våldtagits i vad säkerhetstjänsterna hävdat har varit insatser mot "extremterrorister".
Ahlin säger att samtliga fem internationella ledamöter i arbetsgruppen ställt sig frågan om de kommer att användas av Burma i pr-syfte och om de kan göra nytta – och att åtminstone han tänkte mycket noga innan han i höstas tackade ja.
- Vi vill vara oberoende. Vi vill kunna säga sanningen till regeringen i Myanmar (ett annat namn på Burma), säger han.
TT: Har ni gjort det de här dagarna?
- Vi har tagit upp många frågor som är känsliga för Myanmar. Bland dessa finns pressfrihet, journalisters och humanitära organisationers tillträde till Rakhine och relationen till FN. Nu återstår att se om våra förslag har betydelse, om de lyssnar.
TT: Vad fick du för känsla av regimföreträdarna?
- Att de vill göra något åt situationen. Men det finns helt olika bilder av vad som har skett och av svårigheterna.
Förvånad över avhopp
När det gäller Richardsons avhopp hänvisas även till att han i ett samtal med Aung San Suu Kyi tagit upp situationen för de två Reutersjournalister som greps i Burma i december och som nu sitter fängslade. Det rapporteras ha fått Suu Kyi att ilskna till och säga att det inte ingick i gruppens arbete att diskutera journalisterna.
Ahlin säger att journalisternas öde redan hade berörts i arbetsgruppen, bland annat av honom själv, och att han är förvånad över Richardsons plötsliga avhopp.
- Något annat måste ha hänt under resan som fick honom att bestämma sig. Jag tycker att han har fel om han säger att vi i gruppen inte har tagit upp de här sakerna.
TT: Har du själv talat om de fängslade journalisterna direkt med Aung San Suu Kyi?
- Jag kommer inte att kommentera vad jag har sagt direkt till ministrarna för det skulle göra att jag har svårare att föra samtal med dem. Och jag har väldigt bra samtal med dem om saker som jag tycker att de behöver ändra sin inställning och hållning till.
Richardsons bråk med Suu Kyi ska ha skett i måndags och han hoppade av innan resten av gruppen besökte Rakhine. Ahlin säger att han under resan i delstaten sett en enorm förödelse, många nedbrunna byar och stor fattigdom.
- Det kommer att ta tid att få den muslimska minoriteten att vilja komma tillbaka, att kunna garantera säkerheten för dem.
Fakta: Arbetsgruppen som Ahlin ingår i
Den 25 augusti i fjol lade FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan fram en rapport i vilken han bland annat rekommenderade att den muslimska minoritetsbefolkningen rohingya ska få burmesiskt medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård.
Det ledde till att landets ledare Aung San Suu Kyi tillsatte en implementeringskommitté, som skulle arbeta med rekommendationerna. Kommittén i sin tur har en rådgivande panel bestående av fem burmeser och fem internationella rådgivare.
De internationella rådgivarna är talman Urban Ahlin, Sydafrikas förre försvarsminister Roelof Meyer, den brittiska läkaren och politikern Ara Warkes Darzi samt Thailands tidigare biträdande premiärminister Surakiart Sathirathai (som är ordförande). USA:s förre FN-ambassadör och tidigare energiminister Bill Richardson har just hoppat av.
Källa: Reuters och regeringen
Bakgrund: Minoritetsbefolkningen rohingya
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas de inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Hundratusentals muslimer är på flykt sedan deras byar bränts ned, människor dödats och kvinnor våldtagits. Den burmesiska militären, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.
Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport i vilken han bland annat rekommenderade att rohingyer ska få medborgarskap. Samma dag attackerades över 30 polisposteringar i norra Rakhine vilket tog tolv liv, våldsdåd som tillskrivs rohingyaextremister.
Under hösten beräknas närmare 700000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), BBC, Civil Rights Defenders med flera
