Fler än 200000 barn leker och rör sig dagligen i riskområdena i Ukraina. Unicef uppmanar nu samtliga parter i konflikten att sluta placera ut landminor, utöver de redan förbjudna personminorna.
I de fall barnen inte dör, skadas de ofta för livet.
- Jag plockade upp den och jag tror att jag tryckte på något, och det bara small. Det var mycket blod och mina fingrar hängde. Jag var så rädd att jag skakade, jag nästan kollapsade, berättar 14-årige Aleksej för Reuters.
Flest sedan 1999
Antalet offer har ökat för varje år sedan kriget bröt ut 2014. Enligt rapporten Landmine Monitor 2017 dödades 275 människor av landminor i Ukraina under 2016, medan 510 skadades. Sammanställningen för 2017 är inte klar än, men fjolårets siffror kan jämföras med sammanlagt 158 döda och skadade 2014 samt 706 döda och skadade 2015.
Över en fjärdedel av de som dödades eller skadades 2016 föll offer för personminor.
- En kroppsvikt på över 18 kilo kan utlösa en personmina, så barn är extremt utsatta. När personminorna utformades var syftet inte att döda, utan att skada för att skapa en belastning för andra i gruppen. Ofta överlever personen, men med väldigt allvarliga skador. Det är ett fruktansvärt vapen, säger Agnes Hellström, ordförande för Svenska freds- och skiljedomsföreningen.
Även i resten av världen ökar antalet offer för landminor. Under 2016 dödades eller skadades 8605 människor, enligt rapporten. Det är det högsta antalet sedan 1999, då den första sammanställningen gjordes.
Omkring 500 döda och 1000 skadade under 2016 var barn. Nästan 80 procent av offren var civila.
I rapporten pekas de pågående konflikterna i Ukraina, Afghanistan, Libyen och Jemen ut som huvudanledningar till att antalet minoffer ökar igen.
"Allvarligt bakslag"
Ökningen är ett allvarligt bakslag för förbudet mot personminor – som trädde i kraft 1999 genom den så kallade Ottawakonventionen – anser Agnes Hellström.
- Om man tittar från 1997 så har otroligt mycket hänt, majoriteten av alla länder har förstört sina minlager. Ukraina är ett undantag. Landet har blivit varnat vid flera tillfällen för att inte följa påbudet att förstöra befintliga lager. Och ett resultat av det är nu att personminorna placeras ut.
Få länder lägger i dag ut nya personminor. Undantagen är Burma och Syrien, som inte skrivit på konventionen, och vars regeringstrupper placerar ut personminor. I Afghanistan, Indien, Irak, Burma, Nigeria, Pakistan, Syrien, Ukraina och Jemen placerar icke-statliga beväpnade grupper ut personminor, inklusive hemmagjorda sprängladdningar, enligt Landmine Monitor.
- Det är av största vikt att driva på för att alla ska förstöra sina lager, säger Agnes Hellström.
1999 trädde Ottawakonventionen, som totalförbjuder all tillverkning, lagring, användning och export av personminor, i kraft. 125 stater har skrivit på konventionen.
Landminor delas in i två grupper: så kallade antipersonella minor, även kallade personminor, och fordonsminor. Personminorna utlöses när en människa trampar på dem, eller när någon rör vid en tråd som utlöser minan. Syftet är främst att skada och slita av lemmar, med amputationer som följd. För ett barn är de dock ofta direkt dödande. Personminor är förbjudna enligt en FN-konvention från 1997.
De kraftigare fordonsminorna är fortfarande lagliga vapen, och utgör ett hot inte bara mot soldater utan även mot civila.
Den största koncentrationen av landminor finns i Afrika och Asien. Afghanistan, Angola och Kambodja är de mest minerade länderna. Landminor kan vara aktiva i årtionden efter det att de grävts ned.
Omkring en miljon människor har dödats eller lemlästats av landminor sedan 1975. De flesta av dem är civila och runt 35 procent är barn under 15 år.
Källa: Unicef, Landmine Monitor 2017 m.fl.