Brinnande bilar, regimkritiska slagord och våldsamma sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och demonstranter. Dramatiska bilder från Iran sprids över världen och i Göteborg kan Mandana Moghaddam knappt slita sig från Instagram. Hon kom som flykting till Sverige från Iran 1988 och är hoppfull om att protesterna den här gången kan leda till något positivt, nästan 40 år efter revolutionen.
- Det som är intressant är att det inte bara är välutbildade och intellektuella som protesterar, utan folket på gatan. Protesterna sker spontant över hela landet och det är inte någon särskild grupp som leder dem, säger hon.
- För det iranska folket är gränsen nådd, de är beredda att ge allt för att få en förändring. Och äntligen verkar det som om omvärlden lyssnar.
Dödliga protester
Demonstrationerna är de största sedan den gröna rörelsens protester 2009 och sedan i torsdags har minst 21 människor dödats i oroligheterna. Under natten till tisdagen dog nio personer, varav en polis, enligt statliga medier.
I Teheran har 450 människor gripits de senaste tre dagarna, enligt den iranska nyhetsbyrån Ilna. Men jämfört med andra städer har protesterna i huvudstaden varit relativt små.
"De senaste dagarna har några centrala gator skakats av protester som i vissa fall har urartat till upplopp. Men för tillfället har situationen lugnat ner sig här" skriver den Teheran-baserade analytikern Mojtaba Mousavi i en kommentar till TT.
Demonstrationerna inleddes i staden Mashhad, födda ur en utbredd frustration över det ekonomiska läget. Och de senaste två åren har iranier med viss regelbundenhet gått ut på gatorna för att vädra sitt missnöje. Men i takt med att de pågående protesterna har spridit sig har slagorden politiserats och i stället riktats mot de styrande – samtidigt som det också har anordnats möten till stöd för regimen.
Anklagar Irans "fiender"
I Teheran har protesterna främst handlat om politik, enligt Mousavi.
"Nivån av våld tyder på att det här inte är en protest som alla andra. Detsamma kan sägas om andra iranska städer som upplevt oroligheter de senaste dagarna" skriver han.
Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, anklagar landets "fiender" för att använda pengar, vapen, underrättelsetjänster och politiska medel för att elda på oroligheterna. Tidigare har iranska tjänstemän sagt att nätkonton i USA, Storbritannien och Saudiarabien används för att underblåsa protesterna.
Unga demonstranter
Många som har gripits i samband med protesterna är unga, som är särskilt hårt drabbade av arbetslöshet och åtstramningspolitik. I Mashhad upplever en del demonstranter att deras legitima krav på bättre levnadsvillkor har utnyttjats av grupperingar som drivs av politiskt missnöje, enligt Mousavi.
"Det har lett till våld på gatorna. Jag tror att protesterna kommer att vara under kontroll snart. Men den iranska regeringen måste snabbt möta folkets ekonomiska krav" skriver han.
USA:s president Donald Trump har i flera dagar twittrat om den iranska krisen och kritiserat landets ledning. På tisdagen fördömde också USA:s utrikesdepartement de iranska försöken att strypa tillgången till internet och social medier.
TT
Fakta: Grusat hopp om förändring
Irans folkmängd 2017 uppgår till 80,6 miljoner invånare. Officiellt språk är persiska. Det övervägande antalet av befolkningen är muslimer och sedan revolutionen 1979 är landet en islamisk republik. Ett särskilt expertråd övervakar att inga lagar och politiska beslut strider mot islam.
Under de första åren efter revolutionen förföljdes, under ledning av landets politiska och religiösa ledare ayatolla Khomeini, stora grupper av oliktänkande och minoriteter.
En stor politisk kris inträffade 2009 då president Mahmoud Ahmadinejad anklagades för valfusk, med massdemonstrationer och våld som följd.
Presidentvalet 2013, då den reformvänlige Hassan Rohani vann, skapade förväntningar på förändring. Förhoppningar knöts speciellt till kärnenergiavtalet med väst, som skulle bryta landets isolering. Men ekonomin har inte återhämtat sig.
Källa: NE
