Danmark kräver att EU markerar mot Iran

Iran bedriver olagliga aktiviteter i fler länder, inte bara i Danmark. Europa måste därför gemensamt protestera mot regeringen i Teheran, anser Danmarks statsminister Lars Løkke Rasmussen. Svenske kollegan Stefan Löfven avvaktar.

ANNONS
|

Det är ovanligt att man går ut offentligt med att en främmande stat bedriver olovlig underrättelseverksamhet, säger Rasmussen på en pressträff i Oslo med Nordiska rådets regeringschefer.

- Det är för att vi ser på det med mycket stort allvar och behöver visa för Iran att vi vet vilka aktiviteter som pågått och att vi inte finner oss i dem, säger han.

Europeiskt svar

Eftersom Iran "har olagliga aktiviteter" även i andra länder behövs ett europeiskt svar, anser den danske statsministern, som ska samordna svaret med andra europeiska länder.

ANNONS

På frågan om det internationella avtalet om Irans kärntekniska program ska upprätthållas svarar Rasmussen ja.

- Det är utmanat eftersom amerikanerna har lämnat det, men jag anser att Europa ska slå vakt om det. Men iranierna måste förstå att det inte innebär ett klartecken för den typ av aktiviteter som vi har sett.

EU-kommissionen inväntar fortfarande full klarhet i vad som har skett i Danmark.

- Vi har kontakt med danska myndigheter på flera olika nivåer och kommer att förmedla det vidare till medlemsländerna så fort som möjligt, säger Maja Kocijancic, talesperson för EU:s utrikeschef Federica Mogherini, på en presskonferens i Bryssel.

Fördömer hot

Rent allmänt fördöms samtidigt vad som skett.

- Vi fördömer alla hot mot EU:s säkerhet, tar alla händelser på allvar och står solidariskt vid Danmarks sida, säger Kocijancic.

ANNONS

De nordiska utrikesministrarna, som möttes i Oslo under onsdagen, skriver i en gemensam skriftlig kommentar att de nordiska länderna "står sida vid sida när våra samhällen möts av hot".

Stefan Löfven säger att Sverige följer fallet nära tillsammans med Danmark, men anser sig behöva veta mer innan han tar ställning till några åtgärder.

Iran har kallat upp den danske ambassadören i Teheran med anledning av händelsen, enligt en talesperson för Irans utrikesdepartement. Danmark har tidigare meddelat att de kallar hem ambassadören från landet.

Dansk underrättelsetjänst gick i tisdags ut med uppgifterna att en norsk medborgare med iransk bakgrund gripits i Göteborg den 21 oktober misstänkt för att tillsammans med iransk säkerhetstjänst ha planerat ett attentat mot exiliranier i Danmark.

Irans regering nekar till anklagelserna om att regimen ligger bakom ett attentatsförsök mot iranska dissidenter i Danmark.

TT

Bakgrund: Insatsen på Öresundsbron

Vid 14-tiden den 28 september stängdes Öresundsbron i riktning mot Sverige, på polisens begäran. Även Stora Bältbron mellan de danska öarna Själland och Fyn stängdes. Kort därpå stoppades också färjeavgångarna från Danmark till svenska Helsingborg och tyska Gedser och Puttgarten. Senare under eftermiddagen öppnades förbindelserna igen.

Den 2 oktober uppger DR Nyheder att den stora polisinsatsen kan ha en koppling till terrorattacken mot en militärparad i staden Ahvaz i Iran den 22 september, då minst 25 dödades. Flera oberoende källor uppger för DR Nyheder att PET bedömde att det fanns en hotbild mot ett antal exiliranier i Danmark. Enligt uppgifterna till DR ingår personerna i en arabisk separatiströrelse som anklagats för terrorattacken mot militärparaden i Ahvaz.

I ett tidigt skede pekade den iranska regimen ut den arabiska separatiströrelsen och sade att den har aktiva medlemmar i andra länder, bland annat Danmark. En man i Danmark, som sade sig företräda gruppen, hävdade också att den låg bakom attentatet – något som snabbt förnekades av organisationen som i ett uttalande skrev att mannen inte ens tillhör rörelsen.

Terrorgruppen IS tog tidigt på sig dådet och släppte en video som påstås visa några av attentatsmännen. Iran har som hämnd för dådet i Ahvaz attackerat mål i Syrien som IS kontrollerar.

ANNONS