Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Migranter i det nedbrända Moria-lägret på grekiska ön Lesbos. Arkivfoto.
Migranter i det nedbrända Moria-lägret på grekiska ön Lesbos. Arkivfoto. Bild: Petros Giannakouris/AP/TT

De viktigaste punkterna i asylförslaget

Här är några av huvuddelarna i EU-kommissionens förslag till ny asyl- och migrationspolitik.

Strängare gränskontroller

Redan vid första ankomsten till EU ska registreringen stramas upp, med fingeravtryck, identitets-, hälso- och säkerhetskontroll inom fem dagar.

Sedan fördelas de nyanlända i två "filer": en vanlig och en snabbvariant, där den sistnämnda hanterar inkomna från länder som sällan har asylskäl i EU. För dem ska asylbesked sedan ges redan inom tolv veckor. Ensamkommande unga, barnfamiljer och andra särskilt utsatta placeras dock i den vanliga filen, oavsett vilket land de kommer i från.

Utvidgad förflyttning

Asylansökningarna ska fortsatt utföras i det EU-land dit man först kommit. Fler än tidigare ska dock kunna skickas vidare till länder de har en särskild koppling till, exempelvis där syskon bor eller där man tidigare arbetat eller studerat. Familjer som bildats under flykt ska också få hålla ihop i processen

Uppdaterad databas

En uppgraderad databas ska se till att migrations- och asylprocesser ska ske snabbare och smidigare än tidigare. Exempelvis ska databasen tillåta räkning av sökande i stället för ansökningar, underlätta förflyttning av migranter, och se över återsändning av människor som nekats asyl inom unionen. Ett uppgraderat system beskrivs som ett sätt för enskilda länder att enklare hålla koll på om en asylsökande redan nekats asyl i ett annat EU-land.

Flexibel solidaritet

Vid krislägen ska EU:s 27 medlemsländer enligt förslaget ha "flexibla val" för hur man önskar hjälpa till. Det innebär att ett pressat land får be om hjälp från EU-kommissionen, som sedan avgör hur mycket och vilken hjälp som behövs. Därefter blir det obligatoriskt för alla andra medlemsländer att agera. Antingen får de ta emot en viss mängd asylsökande eller så kan de hjälpa till med att skicka hem personer som inte har asylskäl – om sådana finns i det pressade landet. Till viss del finns även möjlighet att bidra med personal, tält eller annan nödvändig utrustning.

Förbud och strategi

Ett förbud mot att kriminalisera frivilliga räddningsinsatser ingår i förslaget, samt en oberoende insats för att övervaka att ingen utför "pushbacks" – att flyende trycks tillbaka utan att få sin sak prövad. Senare under året utlovas även en ny integrationsstrategi.

Mia Holmberg Karlsson/TT

Wiktor Nummelin/TT