Mette Frederiksen klunsar näve med Jens Stoltenberg. Det spekuleras hejvilt i att danskan kan komma att bli erbjuden norrmannens jobb. Arkivbild.
Mette Frederiksen klunsar näve med Jens Stoltenberg. Det spekuleras hejvilt i att danskan kan komma att bli erbjuden norrmannens jobb. Arkivbild. Bild: Kenzo Tribouillard/poolfoto via AP/TT

Frederiksen i fokus – tar hon över i Nato?

Spekulationerna om att Mette Frederiksen kan bli Natos nästa generalsekreterare trappas upp.
När den danska statsministern besökte Vita huset i veckan sade hon uttryckligen att hon inte söker jobbet, men det har inte satt stopp för snacket.

ANNONS
|

– Jag har sagt förut att jag inte är kandidat för något annat jobb än det jag har för närvarande, och det har inte ändrats efter mitt möte med USA:s president, sade den danska statsministern efter sitt möte med Joe Biden i måndags.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg lämnar sin post i höst. Den planen står fast, har norrmannen sagt upprepade gånger.

Ingen uppenbar efterträdare har tornat fram bland de många namn som förekommer i spekulationerna. I april sade sig den norska tidningen VG höra från "högsta diplomatiska nivå" att Mette Frederiksen var högaktuell för jobbet.

Internationella medier ställde sig i veckan frågan om danskans besök i Washington DC i själva verket var en slags anställningsintervju.

ANNONS

Blickas framåt

Uppgifterna har väckt stor uppståndelse i Danmark, även inom Frederiksens egna parti. Distriktsordföranden inom Socialdemokratiet har öppet börjat tala om vilka de vill se som hennes efterträdare på statsminister- och partiledarposten, rapporterar Danmarks Radio.

Leif Luxhøj-Pedersen, distriktsordförande i Lyngby-Taarbæk, anser att finansminister Nicolai Wammen är ett naturligt val.

– Han är ju finansminister och har varit med i den inre kretsen i många år. Det skulle också ge mest stabilitet med honom, säger han till DR.

Det breda regeringssamarbetet med Venstre och Moderaterne skulle också bli föremål för diskussion, enligt Troels Lund Poulsen (Venstre), som är tillförordnad försvarsminister i Venstre-ledaren Jakob Ellemann-Jensens sjukfrånvaro. Samarbetet fungerar förvisso bra i dag, slår han fast.

– Men man blir självklart tvungen att sätta sig ned i händelse av att statsministern inte längre är statsminister, och det potentiellt kommer in någon annan, säger han till danska TV2.

Hyllas av andra ledare

I danska medier följs saken minutiöst. Bedömare ser vad som talar för Frederiksen – hon är en beprövad statsminister samt kvinna – och vad som talar emot. När det gäller det sistnämnda har alliansen redan har haft en dansk generalsekreterare och nu två skandinaver på rad.

Vid Natos informella utrikesministermöte i Oslo förra veckan ställdes danska frågor om Frederiksens lämplighet till flera statsöverhuvuden och ministrar. De flesta sade sig inte vilja ge sig in i rykteskarusellen.

ANNONS

– Annars hade jag kunnat lägga en god stund på att tala gott om Mette Frederiksen. Hon är en av Europas duktigaste statsministrar, en av de jag känner bäst och har närmast kontakt med och jag har bara bra saker att säga om henne, sade Norges statsminister Jonas Gahr Støre dock under en presskonferens, sida vid sida med en mer förtegen Jens Stoltenberg.

Vid det stora toppmötet i Moldavien fick Belgiens premiärminister Alexander De Croo liknande frågor. Han sade sig ha en "väldigt, väldigt bra" arbetsrelation till Mette Frederiksen och att han hoppades att den skulle bestå "oavsett vilken roll hon har".

– Dessa frågor är svåra att besvara eftersom de är hypotetiska. Men – jag anser att hon har de kvaliteter som krävs för den typen av ämbete, om hon skulle ha ambitionen att ha det.

Rak fråga utan svar

Danmarks Radio tar fasta på hur Frederiksen formulerar sig och frågar varför hon inte bara slår fast att hon skulle säga nej till jobbet om hon skulle bli erbjuden det.

– Jag är inte kandidat till andra uppgifter, svarar Frederiksen, som säger sig vara nöjd med att vara Danmarks statsminister.

Men hon ger inget rakt svar på frågan.

Mette Frederiksens ansikte prydde en stor valaffisch i Köpenhamn vid folketingsvalet förra året. Efter valet vände hon sig högerut för att bilda en blocköverskridande regering. Arkivbild.
Mette Frederiksens ansikte prydde en stor valaffisch i Köpenhamn vid folketingsvalet förra året. Efter valet vände hon sig högerut för att bilda en blocköverskridande regering. Arkivbild. Bild: Johan Nilsson/TT

Bakgrund: Namn det ryktas om

Många namn förekommer när analytiker och medier spekulerar i vem som kan ta över som generalsekreterare i Nato. Här är några av dem:

Ben Wallace, Storbritanniens försvarsminister

Kaja Kallas, Estlands premiärminister

Mette Frederiksen, Danmarks statsminister

Mark Rutte, Nederländernas premiärminister

Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande

Klaus Iohannis, Rumäniens president

Ingrida Symonite, Litauens premiärminister

Zuzana Caputova, Slovakiens president

Chrystia Freeland, Kanadas finansminister och vice premiärminister

Sanna Marin, Finlands avgående statsminister

Pedro Sánchez, Spaniens premiärminister

Andrej Plenkovic, Kroatiens premiärminister

Fakta: Natos generalsekreterare

13 personer har varit generalsekreterare i Nato sedan posten infördes 1952:

1952-57: Hastings Ismay, Storbritannien

1957-61: Paul-Henri Spaak, Belgien

1961-65: Dirk Stikker, Nederländerna

1964-71: Manlio Brosio, Italien

1971-84: Joseph Luns, Nederländerna

1984-88: Peter Carrington, Storbritannien

1988-94: Manfred Wörner, Tyskland

1994-95: Willy Claes, Belgien

1995-99: Javier Solana, Spanien

1999-2003: George Robertson, Storbritannien

2004-09: Jaap de Hoop Scheffer, Nederländerna

2009-14: Anders Fogh Rasmussen, Danmark

2014-: Jens Stoltenberg, Norge

Källa: Nato

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS