Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Robert Mugabe kommer att bli ihågkommen för sin roll i Zimbabwes frigörelse från kolonialstyre, men också för bristen på demokratisk utveckling och våld, tror Henning Melber. Bild: Tsvangirayi Mukwazhi/AP/TT

Frihetskämpen med blod på händerna

Självständighetsmakare, diktator och despot. Epiteten för Zimbabwes mångårige ledare Robert Mugabe har varit många. Reaktionerna på hans död tyder på att bilden av hans eftermäle kommer vara lika splittrad.

Sedan landets frigörelse från den brittiska kolonialmakten har bilden av Robert Mugabe som en frihetskämpe alltid funnits hos delar av befolkningen. För sin roll i det motstånd som ledde till självständighet 1980 belönades han med titeln som landets premiärminister.

Men redan när han tre år senare våldsamt ingrep i en etnisk konflikt började den rosenskimrande bilden av honom att grumlas.

"Hyllas som frihetskämpe"

När runorna nu skrivs om Robert Mugabe är det en komplex bild som framträder, säger Henning Melber, professor vid Nordiska Afrikainstitutet.

– Politiker i Zimbabwe och andra afrikanska ledare kommer att hylla honom som en frihetskämpe. Bland vanliga medborgare kommer bilden att vara mera splittrad. De upplevde hur det var att leva under Mugabe, som gjorde sig förmögenheter medan folket inte fick det bättre än under det tidigare kolonialstyret, säger han.

Diplomaten och den socialdemokratiske politikern Pierre Schori träffade Robert Mugabe i början av 2000-talet. Schori var då valobservatör på uppdrag av EU. Han beskriver honom som vänlig men stenhård och delar Melbers bild av Mugabe som komplex.

Schori jämför honom med Nelson Mandela, som även delade erfarenheten av en lång tid i fängelse.

– Men Mugabe var en helt annan person. Han hade också oturen att omge sig med dåliga rådgivare, inklusive sin senaste hustru. Hon uppmanade honom att stå emot omvärldens påtryckningar, inklusive svenska, om att han måste acceptera valresultat.

Ingen förändring

När han för två år sedan tvingades bort under en kupp väcktes hoppet bland befolkningen. Kanske var det här tillfället för ett skifte mot mer demokrati och frihet. Utvecklingen sedan dess har grusat förhoppningarna.

Samma repression som kännetecknade Mugabes styre har visat sig även under efterträdaren Emmerson Mnangagwa.

Att landets mångårige ledare nu är död kommer inte förändra något, tror Henning Melber.

– Redan när han tvingades bort från makten för två år sedan sågs han som historia. Han var mer eller mindre en zombie. Han var gammal och senil och hans inflytande begränsades till en liten krets, som förlorade en maktstrid inom regeringen.

Respekt mot äldre

Han förvånas dock över att många omdömen om Robert Mugabe efter hans död är så positiva. Samtidigt har behandlingen av ex-presidenten kännetecknats av en känsla av respekt, säger Melber. Hans födelsedag är numera en nationell högtidsdag och legenden och bilden av honom som en frihetskämpe har vårdats.

En del av förklaringen till lovorden kan bottna i kulturella traditioner, tror Melber.

– Många afrikanska länder har en tradition av att bemöta äldre människor med extra vördnad. Och Mugabe var gammal (95 år). Till och med hans kritiker visade honom respekt på grund av hans höga ålder.

Julius Bengtsson/TT