Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

USA:s president Donald Trump (t v) och Irans president Hassan Rohani i ett bildmontage. Arkivbilder.

Hotelser och hårda ord mellan USA och Iran

Tonen hårdnar mellan Iran och USA. President Donald Trump varnar Iran för att attacker mot amerikanska intressen kommer att resultera i "massiv" vedergällning från USA. Trumps iranska motsvarighet kallar i sin tur USA för "efterblivet".

På Twitter skriver Trump att "en attack från Iran mot något som helst amerikanskt kommer att mötas med kraftig och massiv styrka."

Iranska ledare "förstår sig bara på Styrka och Makt, och USA är utan jämförelse världens mäktigaste militärmakt", fortsätter den amerikanska presidenten.

Innan dess hade Irans president Hassan Rohani reagerat kraftfullt de nya sanktioner som USA i måndags införde mot landet.

- Vita husets handlingar visar att det är efterblivet, dundrade Rohani i ett tv-sänt tal rapporterade bland andra nyhetsbyrån Reuters.

"Avsteg från diplomatin"

Iran har under tisdagen också angivit ett datum för när man ytterligare minskar sina åtaganden gentemot kärnenergiavtalet (JCPOA) från 2015. Enligt Ali Shamkhani vid Irans säkerhetsråd sker detta den 7 juli. Han säger också att de europeiska undertecknarna av avtalet inte gjort tillräckligt för att "rädda det", rapporterar den iranska nyhetsbyrån Fars.

USA lämnade avtalet i maj 2018.

Utrikesdepartementet i Teheran förklarade också under dagen ödesmättat att den senaste omgången sanktioner – som riktar sig direkt mot Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei – innebär "ett oåterkalleligt avsteg från diplomatins väg". Huruvida straffåtgärderna mot ayatollan har någon verkan är dock oklart, då Khamenei enligt Rohani inte har några tillgångar i utlandet.

USA:s president Donald Trump förklarade inledningsvis att sanktionerna var ett svar på den iranska nedskjutningen av en amerikansk drönare förra veckan. Senare sade Trump att de hade införts oavsett incidenten med drönaren, som var nära att utlösa en amerikansk militär attack mot Iran.

Iran hävdar att drönaren befann sig i iranskt luftrum, vilket USA förnekar. Ryssland ger stöd åt den iranska versionen, meddelar chefen för Rysslands säkerhetsråd Nikolaj Patrusjev under ett besök i Jerusalem.

Det amerikanska sanktionsdraget är unikt – aldrig tidigare har USA belagt en iransk statschef med sanktioner, enligt John Smith, tidigare chef för USA:s myndighet för kontroll av sanktionsefterlevnad.

- Generellt är det så att när man riktar sig mot en statschef så finns det ingen återvändo. Det gör man när man tror att alla andra alternativ är uttömda, säger han till Reuters.

Upptrappat läge

FN:s säkerhetsråd uppmanar till dialog för att minska spänningarna runt Persiska viken, som ökat sedan i maj i år då fyra oljetankrar saboterades. USA har pekat ut Iran som ansvarigt, men regimen i Teheran har kategoriskt förnekat inblandning. Ett nytt tankersabotage i Omanbukten i mitten av juni ledde till ytterligare upptrappning.

"Meningsskillnaderna måste lösas på fredligt sätt och genom dialog", skriver säkerhetsrådet i sitt uttalande, som stöds av både USA och Ryssland. Skrivelsen pekar inte ut Iran, men vädjar till alla parter att avstå från åtgärder som kan eskalera konflikten.

Nyhetsbyrån AFP rapporterar med hänvisning till FN-diplomater att USA ville få in en formulering om att en "statlig aktör" låg bakom tankerattackerna, men Ryssland ska ha motsatt sig det.

Vill rädda kärnavtal

Säkerhetsrådet ska under onsdagen diskutera kärnenergiavtalet med Iran.

Frankrike, Tyskland och Storbritannien vill rädda överenskommelsen och har utvecklat ett komplicerat betalningssystem för att genom en form av byteshandel kunna kringgå de amerikanska sanktionerna och underlätta för europeiska företag att fortsätta handla med Iran, men det har ännu inte tagits i bruk.