I stället för nedtrappat krig – bombregn

Det var tänkt som en plats där striderna skulle trappas ned. I stället pågår de värsta bombningarna av östra Ghouta på flera år. Avtalet om nedtrappning som slöts vid fredssamtalen i Astana har snarast gynnat den syriska regimen, enligt en expert.

ANNONS
|

Helvetet på jorden. Så har FN:s generalsekreterare António Guterres beskrivit den död och förödelse som har sänkt sig över den belägrade rebellenklaven östra Ghouta i Syrien. Paradoxalt nog utsågs området förra året till en av fyra så kallade nedtrappningszoner i Syrien, med ett uttalat syfte att minska striderna mellan rebeller och regimen.

Men president Bashar al-Assad har med hjälp av sina allierade målmedvetet bombat området i månader. Och den senaste tiden har våldet eskalerat ytterligare.

- I slutändan vill regimen förstås ta tillbaka kontrollen och ta kål på rebellerna. Men varför offensiven händer just nu, och hur stor den kommer att bli, är svårt att svara på, säger Aron Lund, författare till boken "Syrien brinner".

ANNONS

Lovade nedtrappning

Avtalet om nedtrappningszonerna slöts vid samtalen i Kazakstans huvudstad Astana, som Damaskus allierade Ryssland och Iran tillsammans med Turkiet har hållit vid sidan av FN:s fruktlösa fredsansträngningar. Även om överenskommelsen ibland lyfts fram som få konkreta framgångar när det gäller Syrien så har den inte fungerat särskilt bra i praktiken.

- Varje gång ett avtal sluts så är det Syriens räddning enligt ryssar, iranier och turkar. Men sedan fortsätter allt som vanligt igen. Och ingen trodde väl att avtalen om nedtrappning skulle hålla särskilt länge, det var mest tomma ord och del av ett cyniskt spel, säger Lund.

- I Astana ser vi tre stater som jobbar för sina egna intressen, även om de försöker att framställa det som en neutral fredsinsats.

Gynnar al-Assad

Den syriska regeringen har kunnat dra nytta av nedtrappningsavtalen, eftersom de har slutits med varje rebellgrupp för sig. På vissa platser har de respekterats i större utsträckning av de inblandade parterna och har därmed gett regimen möjlighet att flytta trupper därifrån och angripa ett annat område, enligt Lund.

ANNONS

- Avtalen har varit ganska förmånliga för al-Assad och hans allierade, eftersom de kan koncentrera styrkorna till där de behövs. Rebellerna splittras också ytterligare eftersom de inte förhandlar som en enhet.

Länder som Tyskland och Frankrike har påpekat att Ryssland och Iran måste ta sitt ansvar för att stoppa det blodiga bombandet av civila i östra Ghouta. De har framhållit att Moskva och Teheran i Astana gav sitt löfte att se till att nedtrappningsavtalen skulle efterlevas.

Men Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har försvarat offensiven med att den riktar sig mot terrorister, och inte direkt mot civila. I östra Ghouta finns Hayat Tahrir al-Sham, en grupp ledd av al-Qaidas tidigare syriska gren och som inte omfattas av avtalet om nedtrappning.

- Ryssland spelar upp jihadistvinkeln varje gång de vill anfalla. Det kan gå månader när de säger att de vill förhandla om fred, men sedan vänder det plötsligt och de säger "ur vägen, ni har jihadister så nu kommer vi", säger Lund.

ANNONS

"Svälttaktik"

Ett sätt som pekar på hur regimen önskar att ta tillbaka kontrollen över Ghouta är att den belägring som har pågått sedan 2013 skärptes ytterligare i höstas, enligt Lund. Mat och medicin har stoppats från att komma in och bara ett fåtal FN-konvojer har tillåtits att köra in i området, som beräknas ha runt 400000 invånare.

- Hjälporganisationer har försökt att få ut omkring 500 personer för medicinsk vård, men regeringen har sagt blankt nej. Det är verkligen slående hur svält används som taktik här.

TT

Fakta: Under belägring sedan 2013

I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i Syrien. President Bashar al-Assad svarade med dödligt våld och med tiden utvecklades konflikten till ett blodigt inbördeskrig. Under årens lopp har många olika aktörer blandat sig i kriget, motiverade av sina egenintressen.

Protester mot Bashar al-Assad bröt ut även i Ghouta, ett område som sträcker sig från Damaskus östra förorter och ut på landsbygden. Rebellstyrkor kom med tiden att ta kontroll över området och i april 2013 hamnade enklaven under regimens belägring.

De regimtrogna styrkornas ring runt östra Ghouta har inneburit att det har blivit väldigt svårt med tillgång till mat och medicin för de omkring 400000 invånarna.

Under kriget har regimen fått betydande stöd från Ryssland och Iran. 2015 klev Ryssland in militärt och vände situationen på marken till Bashar al-Assads fördel. Flera försök att sätta stopp för kriget har misslyckats.

ANNONS