Den tidigare vice regionpresidenten i Katalonien Oriol Junqueras döms till 13 års fängelse. Arkivbild.
Den tidigare vice regionpresidenten i Katalonien Oriol Junqueras döms till 13 års fängelse. Arkivbild. Bild: Bernat Armangue/AP/TT

Protester efter fängelsedomar för katalanska ledare

Spaniens högsta domstol har dömt nio katalanska separatistledare till fängelsestraff på mellan 9 och 13 år för deras roll i Kataloniens utbrytningsförsök 2017. Reaktionerna har varit våldsamma - med demonstration i både Barcelona och på flygplatsen El Prat. Drygt 100 flyg har ställts in.

ANNONS

Det hårdaste straffet, 13 års fängelse, tilldöms Kataloniens tidigare vicepresident Oriol Junqueras.

Den före detta talmannen i regionparlamentet Carme Forcadell får 11 år och sex månader i fängelse, medan fem andra tidigare regionministrar döms till mellan 10 år och sex månader och 12 år bakom galler. De inflytelserika civilsamhällesledarna Jordi Sànchez och Jordi Cuixart får nio års fängelse.

Rättsprocessen gäller händelser i samband med Kataloniens utbrytningsförsök den 1 oktober 2017, då regionens styrande separatistpartier utlyste en folkomröstning om självständighet och Katalonien senare utropades som republik, något som Madrid omedelbart upphävde.

Strax efter att domarna föll meddelade Spaniens högsta domstol att en europeisk arresteringsorder utfärdats för den förre regionpresidenten Carles Puigdemont, som lever i exil i Belgien.

ANNONS

Demonstrationer

Flera av de åtalade dömdes för uppvigling (sedición), vilket ger något mjukare straff än vad åklagarsidan hade yrkat på – det allvarligare brottet uppror (rebelión), som förutsätter att de åtalade skulle ha uppmanat till våld.

De åtalade har hela tiden hävdat sin oskuld, och försvaret har understrukit att de uppmanat till pacifistiska metoder under utbrytningsförsöket. Våldet stod den nationella polisen för, anser de, och pekar på att runt 1 000 katalaner, enligt regionala myndigheters siffror, skadades i samband med ordningsmaktens ingripanden för att stoppa självständighetsomröstningen.

– Vi kräver att de politiska ledare som är fängslade släpps fria. De har inte begått något brott, för det kan inte vara brottsligt att rösta eller att organisera en omröstning, säger Alfred Bosch, ansvarig för regionstyrets utrikesrelationer, över telefon till TT.

– Detta är en skenprocess. Domen måste upphävas och förhandlingar om framtiden inledas. Annars kommer vi inte att hjälpa till med att hålla folket lugnt eller att lösa situationen på ett resonligt sätt.

Stora protester

Under måndagseftermiddagen fylldes gatorna i Barcelona av demonstranter. Tre stora gator är blockerade, enligt Reuters, såväl som flera tunnelbanestationer och tågspår. Demonstrationerna har fortsatt under kvällen.

"Nio år i fängelse har ingen verkan på min optimism. Katalonien kommer att bli självständigt om vi fortsätter att kämpa. Låt oss demonstrera", låter Jordi Sànchez hälsa via Twitter.

ANNONS

På måndagskvällen samlades tusentals personer för protester vid flygplatsen El Prat. I sammandrabbningar med polis kastades det sten och soptunnor, varpå poliser motade tillbaka demonstranter med batonger. Enligt spanska luftfartsmyndigheten har 108 flygavgångar ställts in med anledning av uppståndelsen. 53 personer är skadade och en gripen, enligt AFP.

Kan radikaliseras

Väntan på HD:s beslut har varit spänd. Regeringen i Madrid hade hoppats att rättsprocessen skulle leda till att Spanien kan vända blad efter den djupa politiska kris som konflikten med Kataloniens separatister inneburit. Inte minst då Spanien rustar för parlamentsval den 10 november – det fjärde valet på lika många år.

Men regionstyret lär använda ilskan över fängelsestraffen till att försöka sluta sina delvis splittrade led. Bedömare har räknat med att långa fängelsestraff kommer att radikalisera självständighetsrörelsen och därmed försvåra en förhandlingslösning med centralmakten.

Civilsamhällesorganisationerna ANC och Òmnium Cultural har kallat till protestmarscher över hela regionen och en generalstrejk planeras till fredag. En radikal gräsrotsgrupp, CDR, har lovat att bjuda på "överraskningar". Nyligen greps personer från CDR misstänkta för att ha planerat terrordåd.

Den nationella polisen har förberett sig genom att skicka kravallpoliser till Katalonien. Om situationen urartar kommer regeringen inte dra sig för att ta direkt kontroll över regionen – som skedde 2017 – enligt premiärministern och ledaren för socialdemokratiska PSOE, Pedro Sánchez.

ANNONS

Mattias Mächs/TT

Rättegången mot de tolv åtalade katalanerna i Spaniens högsta domstol avslutades i juni.

Tre parter med olika juridiska roller drev processen: riksåklagaren, statsadvokaten samt jurister som arbetar för det högerextrema partiet Vox, som har använt sin rätt att väcka enskilt åtal. De har yrkat på olika rubriceringar och olika straff.

Åklagarens och statsadvokatens rubriceringar är uppror, uppvigling, misshushållning med allmänna medel och ohörsamhet. De yrkade på olika långa straff för de åtalade. Längst straff, upp till 25 års fängelse, riskerade Oriol Junqueras, tidigare vice regionpresident.

Övriga åtalade:

Carme Forcadell, före detta talman i Kataloniens regionparlament.

Jordi Sànchez, ordförande för självständighetsrörelsen ANC.

Jordi Cuixart, ordförande för självständighetsrörelsen Òmnium Cultural.

Joaquim Forn, Jordi Turull, Raül Romeva, Dolors Bassa, Josep Rull, Carles Mundó, Meritxell Borràs och Santi Vila som alla är före detta ministrar i den katalanska regionregeringen.

Källa: El País, Ara

Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen skulle fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli självständig. 90 procent röstade ja till självständighet. Men valdeltagandet var lågt, endast 42,3 procent av de röstberättigade röstade.

Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen, och valdagen präglades delvis av våld när polis försökte hindra väljare från att rösta.

Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.

Centralregeringen reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, med stöd i konstitutionens artikel 155, samt utlysa nyval.

Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som gått i exil i Belgien.

I nyvalet vann återigen självständighetsivrande partier majoritet i parlamentet. Först efter flera försök kunde man välja en ny regionpresident, Quim Torra.

ANNONS