USA:s president Donald Trump (t h) och FN:s generalsekreterare António Guterres strax innan Trump tar till orda under FN-mötet med höga världsledare.
USA:s president Donald Trump (t h) och FN:s generalsekreterare António Guterres strax innan Trump tar till orda under FN-mötet med höga världsledare.

Inga övertramp vid Trumps FN-premiär

USA:s president Donald Trump höll sig till manus när han gjorde debut i FN-sammanhang. Inför 100 världsledare i FN-skrapan i New York talade han sig varm för ett mer effektivt världssamfund.

ANNONS
|

- Nu är det slut på "business as usual" (att jobba på som vanligt), slog den tidigare affärsmannen fast från talarstolen i FN:s ekonomiska och sociala råd.

- FN:s budget har ökat med 140 procent och dess personal har mer än dubblats sedan 2000 men vi har inte sett resultat i linje med dessa investeringar.

ANNONS

Hjärtlig handskakning

Den till synes bestämde Trump presenterades av sin FN-ambassadör Nikki Haley som en man som vet hur man får till förändring. Han sade att FN har potential men betonade att den enorma byråkratin står i vägen för det viktiga arbetet med utveckling och fred.

USA är FN:s största bidragsgivare, något nationalisten Trump under sin valkampanj var mycket kritisk mot. Nu nöjde han sig med att konstatera att ingen medlem “bör bära en oproportionerligt stor del av bördan”. Och han ställde sig bakom generalsekreterare António Guterres redan påbörjade reformarbete och skakade mycket hjärtligt hand med denne efter sitt framträdande.

- Talet var enligt manus och ganska lätt att stödja för det var allmänt hållet, säger utrikesminister Margot Wallström (S), som satt i kammaren och lyssnade på Trump, till TT.

Svenskt stöd

Statsminister Stefan Löfven (S) planerar också att ge Guterres beskedet att även Sverige ställer sig bakom reformarbetet, vid ett enskilt möte som han ska ha med generalsekreteraren.

- Att enbart dra ner på anslagen till FN är inte lösningen men det är säkert så att FN går att göra mer effektivt och flexibelt, sade statsministern vid en pressträff.

ANNONS

- Men vi måste säkerställa FN:s förmåga att dämpa konflikter, dess fredsbevarande kapacitet, att man ska stå upp för mänskliga rättigheter.

Exakt vilken reform som är viktigast ur blågult perspektiv kunde inte ministrarna ge svar på. Löfven underströk vikten av att FN är flexibelt och jobbar mer med konfliktförebyggande insatser. Sedan tidigare har Sverige sagt att man på sikt är emot vetorätt i säkerhetsrådet.

På guldvåg

Att Donald Trump uppträdde statsmannamässigt och inte gav prov på den hätska retorik han ibland använder vid politiska massmöten fick sannolikt många världsledare att andas ut. USA:s presidents ord vägs på guldvåg i FN, där många undrar om han fortsatt vill driva en mer isolationistisk ”Amerika främst”-linje och om han står fast vid beslutet att backa ur det globala klimatavtal som slöts i Paris. De senaste dagarna har det kommit små tecken på att Trump kan ha mjuknat när det gäller Parisavtalet, Vita huset meddelade på måndagen att "vi kommer att dra oss ur Parisavtalet såvida vi inte kan få till stånd villkor som är mer gynnsamma för USA".

ANNONS

Trump har minskat delegationen som reser till högnivåveckan i FN till en tredjedel och meddelat att han tänker hålla vissa möten med världsledare på sin golfklubb i New Jersey, skriver amerikanska medier. Och Vita huset har fattat beslut om att minska USA:s bidrag till FN:s fredsbevarande insatser med motsvarande 4,8 miljarder kronor.

TT:s utsända, New York

Fakta: FN:s säkerhetsråd

FN:s säkerhetsråd har 15 platser varav fem är permanenta: USA, Storbritannien, Ryssland, Kina och Frankrike. Övriga tio platser väljs på två år och fördelas mellan olika regioner.

Säkerhetsrådet har huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, enligt FN-stadgan. De beslut rådet tar är bindande för alla medlemsstater inom FN. De permanenta medlemmarna har vetorätt och kan därmed stoppa beslut.

Sverige har en plats i rådet 2017–2018. Sverige har suttit i säkerhetsrådet vid tre tillfällen tidigare, 1957–58, 1975–76 och 1997–98.

När frågan om reformering av FN diskuteras är det ofta säkerhetsrådet som kommer upp, eftersom det anses spegla en föråldrad världsordning. Systemet med att de fem permanenta medlemmarna har vetorätt har också gjort att FN varit handlingsförlamat och inte kunnat agera i Syrienkrisen.

Fakta: Förenta Nationerna (FN)

Förenta Nationerna bildades under andra världskrigets slutskede. FN-stadgan undertecknades av 51 medlemsländer sommaren 1945 och 24 oktober samma år trädde den i kraft. I dag har FN 193 medlemsländer.

Arbetet leds av generalsekreteraren, just nu portugisen António Guterres, och bygger till stor del på FN-stadgan. FN:s tredje generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld, beskrev organisationens syfte så här: "FN har inte skapats för att föra mänskligheten till himlen utan för att rädda den från helvetet."

Viktiga kammare där beslut fattas är generalförsamlingen, säkerhetsrådet och FN:s ekonomiska och sociala råd (Ecosoc).

Källa: FN

ANNONS