Italien var det första europeiska landet att drabbas av det nya coronaviruset, och scenerna som då utspelades i delar av landet var kaotiska. Nu är situationen den omvända, medan smittan ökar i länder som Spanien och Storbritannien är den låg i Italien.
Det finns inga enkla svar på varför, säger Flavia Riccardo, läkare och specialist på infektionssjukdomar vid ISS, som är landets motsvarighet till Folkhälsomyndigheten. Hon deltar i den nationella grupp som övervakar covid-19 och som föreslår åtgärder för de styrande politikerna.
– Det var svårt när man frågade mig i mars om varför antalet smittade steg och det är svårt att svara på varför situationen nu är den motsatta, säger hon, och understryker att Italien inte har vunnit kampen mot smittan.
Vill undvika nedstängning
Skillnader i hur folk beter sig och åldersstrukturer är några av de faktorer som spelar in i att smittan sprids på olika vis i olika länder. Dessutom är resandet en del av förklaringen, enligt Flavia Riccardo, som menar att smittoantalet kommer att fortsätta variera i de europeiska länderna.
I Italien har antalet insjuknade nu legat på en stabil nivå i ett par veckor.
– Resor och semesteraktiviteter påverkade slutet av vår sommarsäsong. Men nu sjunker den typen av smitta igen. Det vi ser nu är återigen olika kluster som är relaterade till hushållen. Men antalet fall är stabilt och det så kallade r-talet har sjunkit till under 1.
I våras visste epidemiologerna på ISS inte hur försiktiga man var tvungen att vara. Men i dag har de en tydligare bild av smittodynamiken och ser att man kan öppna delar av samhället utan att det nödvändigtvis betyder fler fall, enligt Flavia Riccardo. Den totala nedstängning som skedde under början av året var en sista utväg.
– Vi mötte en okontrollerad spridning och då fanns också mer osäkerhet kring sådant som nu är tydligare. Att helt stänga ner samhället är något vi nu vill undvika.
Bryta smittkedjorna
Sedan maj har butiker, restauranger, transportsystem och nu senast skolor öppnat successivt i Italien, utan att det har lett till en andra våg, noterar Flavia Riccardo. Strategin är att arbeta intensivt med att upptäcka, kontaktspåra och avbryta smittkedjorna i alla nya så kallade kluster, det vill säga lokala utbrott.
– Nu vet vi till exempel att smittan sprids väldigt fort på sjukhus, och vi ser mer bevis på mönster för smittospridning inom befolkningen. Det hjälper oss när vi försöker ge proportionella råd, så att vi inte stänger mer än vad vi måste men ändå ger rekommendationer för att minska smittan där det behövs, säger hon.
Satsningen är stor på att öka test- och spårkapaciteten, såväl som antalet sjuksängar. Man har också tydligare och hela tiden uppdaterade rekommendationer kring användningen av munskydd. Dessutom har generell screening på sjukhusen hjälpt.
– Om du måste gå till sjukhuset för något tillstånd som inte är covidrelaterat måste du nu bli kontrollerad, och vissa fall identifieras på det sättet. Majoriteten av de fall som nu upptäcks är bland smittade personer som är symtomfria. Det är en stor skillnad mot den situation vi hade i våras. Man kan inte jämföra kurvorna nu och då, situationen är helt annorlunda.
Samma mål
Flera frågetecken kring viruset kvarstår dock, till exempel hur smittoläget kommer att påverkas av höstens influensasäsong, och Flavia Riccardo är fortsatt orolig. Hon menar att italienarna måste förbereda sig på en andra våg.
– Min tolkning av en andra våg är okontrollerad smittospridning – men vi måste göra allt för att undvika en sådan. Det är också vad alla länder arbetar med nu, säger hon.
Att peka ut vilken strategi som är den mest effektiva i kampen mot covid-19 låter sig inte göras, menar hon, och understryker att Europa måste möta antalet stigande fall tillsammans.
– Vi gör det på olika sätt, för i varje land ser befolkningen olika ut. Men vi har inget facit. Att sakta ner spridningen så mycket vi kan tills vi har behandling och vaccin mot sjukdomen, som minskar risken för att hamna i intensivvården, är vad vi alla arbetar för, på olika vis.
Försiktigt hoppfull
Att det pågår långt framskridna vaccinplaner gör att vi kan se en bortre gräns för hur länge vi måste hålla ut med de nya förhållningsreglerna. Flavia Riccardo känner sig försiktigt hoppfull, inte för att smittan i Italien är låg – för det kan förändras – utan för att strukturerna för att bevaka och förändra vårt beteende finns på plats.
– Vi hade en väldigt traumatisk upplevelse här, vilket gjorde det lätt att kommunicera med människor. Vi har sett vad covid-19 kan göra. Redan från början fanns det i Italien en förståelse av situationens allvar.
Elin Swedenmark/TT
Fakta: Flavia Riccardo
Född: 1976.
Bor: I Rom.
Roll: Läkare och specialist på infektionssjukdomar vid ISS, som är motsvarigheten till Folkhälsomyndigheten i Sverige. Deltar i den nationella grupp som övervakar covid-19 i Italien och som föreslår åtgärder för de styrande politikerna.
Om Sveriges strategi: "Vi har med intresse sett vad som händer i Sverige, eftersom vi har olika tillvägagångssätt. Våra länder är väldigt olika, om man ser till befolkning, åldersstruktur och system som finns att tillgå. Det går inte att jämföra men det är intressant att se hur olika lösningar fungerar i olika kontexter. Vi har samma mål och når det på sätt som reflekterar den kontext i vilken vi befinner oss i. Det är tydligt att det finns olika lösningar i olika länder och det är svårt att säga vilken som är den bästa. Det kommer att finnas mer än en. Och vissa kommer att vara bättre för vissa kontexter. Det finns så många variabler och vi har alla olika situationer så det skulle vara extremt svårt att ändå peka ut den bästa strategin. Jag tror att vi alla kan lära oss från våra olika erfarenheter."