Ivanka Trump, dotter och rådgivare till USA:s president Donald Trump.
Ivanka Trump, dotter och rådgivare till USA:s president Donald Trump. Bild: Patrick Semansky/AP/TT

Ivanka Trump agerar i det tysta i vapenfrågan

Skärpta bakgrundskontroller vid vapenköp eller möjligen ett förbud mot automatvapen? Republikanska politiker brukar vara skeptiska till tuffare vapenlagar och president Donald Trump pendlar i sina uttalanden. Men hans dotter och rådgivare Ivanka Trump uppges ha engagerat sig för hårdare lagar.

ANNONS

Det var efter masskjutningarna i El Paso i Texas och Dayton i Ohio i början av augusti som presidentdottern i det tysta började ringa runt till kongressens politiker, skriver politiksajten Axios.

Hon rapporteras bland annat ha pratat med den demokratiska West Virginiasenatorn Joe Manchin, som redan efter masskjutningen på skolan Sandy Hook i Connecticut 2013 lade fram ett förslag om utökade bakgrundskontroller av hugade vapenkunder. Skrivningen hade stöd av Pennsylvaniarepublikanen Pat Toomey men togs aldrig upp för omröstning i kammaren.

– Hon ringde Manchin och sa att hon försökte greppa vilka lagförslag som är i omlopp. Hon bad honom förklara hur de skrev sitt förslag, vad dess status är och vilka ändringar det behöver för att godkännas av senaten, berättar en medarbetare till senatorn för Axios.

ANNONS

Psykisk ohälsa?

Ivanka Trumps agerande kan ses som ett tecken på att USA:s president på riktigt är intresserad av tuffare vapenlagar, något han antytt vid några tillfällen. Kort efter dåden i El Paso och Ohio twittrade han om vikten av skärpta bakgrundskontroller och han har också sagt sig vara för de så kallade röd flagg-lagar som finns i några delstater. De möjliggör för polis eller familjemedlemmar att ansöka i domstol om att vapen tillfälligt tas ifrån en person som bedöms som farlig för sig själv eller andra.

Men när Donald Trump talat till medier och anhängare har hans retorik mer låtit som ett eko av den mäktiga vapenlobbyorganisationen NRA. Då har han inte nämnt bakgrundskontrollerna utan i stället betonat faran med våldsamma videospel och vikten av att bekämpa mental ohälsa.

– Det finns ett problem med psykiskt som måste tas tag i. Det är inte vapnet som trycker på avtryckaren, det är personen som håller vapnet, sade Trump till en jublande publik i New Hampshire häromdagen enligt public servicekanalen NPR.

På höstens agenda

Det demokratstyrda representanthuset godkände redan i februari ett lagförslag om tuffare bakgrundskontroller vid vapenköp. Efter masskjutningarna i augusti skrev över 200 borgmästare till senatens republikanske majoritetsledare Mitch McConnell och manade honom att kalla tillbaka senatorerna från sommarledigheten och rösta igenom förslaget. Men McConnell vägrade, han sade att det var viktigt att senatens ledamöter använder tiden i sina delstater till att tänka igenom frågan och lovade att den kommer att stå högt på dagordningen i höst.

ANNONS

Men så har det låtit tidigare. Trots upprepade masskjutningar har det varit svårt att i kongressen få igenom lagförslag om exempelvis bakgrundskontroller eller förbud av försäljning av hel- eller halvautomatiska vapen. Rätten att bära vapen är grundlagsskyddad och djupt rotad i USA, få bedömare tror att den någonsin kommer att ändras.

Tina Magnergård Bjers/TT

En manifestation för skärpta vapenlagar utanför vapenlobbyorganisationen NRA:s högkvarter i Fairfax i Virginia.
En manifestation för skärpta vapenlagar utanför vapenlobbyorganisationen NRA:s högkvarter i Fairfax i Virginia. Bild: Patrick Semansky/AP/TT
USA:s president Donald Trump talar till anhängare i Manchester i New Hampshire.
USA:s president Donald Trump talar till anhängare i Manchester i New Hampshire. Bild: Patrick Semansky/AP/TT

Fakta: USA och skjutvapen

Amerikaners rätt att bära vapen slås fast i det andra tillägget till USA:s författning, som antogs 1791. Denna rätt bekräftades som en "garanti av den personliga rätten att äga ett vapen" i ett beslut av USA:s högsta domstol 2008.

Landets delstater har dock olika lagar när det gäller försäljning (eller begränsning av försäljning), registrering, förvaring, åldersgränser och annat som rör vapeninnehav.

Generellt anses republikanska politiker vara mer vapenvänliga medan flera demokrater har försökt att skärpa vapenlagarna. En viktig aktör i sammanhanget är den mäktiga vapenlobbyorganisationen National Rifle Association (NRA).

I höstas uppgav 43 procent av amerikanerna att det fanns ett skjutvapen i deras hem, enligt opinionsinstitutet Gallup. 61 procent sade att de vill se tuffare lagar när det gäller försäljning av vapen. 28 procent vill se en lag som förbjuder handeldvapen, utom för polis och liknande yrkesgrupper, medan 71 procent är emot en sådan lag.

Källor: The New York Times, NRA, Gallup med flera.

ANNONS