Ja-sidan, som förespråkar en liberalisering av abortlagen, får 68 procent i folkomröstningen. Abortmotståndarna får 32 procent enligt vallokalsundersökningen som publiceras av The Irish Times.
Enligt tidningen har valdeltagandet varit större än i tidigare folkomröstningar, i vissa distrikt uppåt 70 procent.
Ja-sidan har haft ledningen i opinionen, men nej-sidan hade knappat in på upploppet och det var oklart hur röstsiffrorna skulle landa. Många exilirländare hade också rest till Irland för att lägga sin röst i vad som har betraktats som ett slags ödesval.
4000 personer har intervjuats i vallokalsundersökningen, som genomfördes vid 160 röstningslokaler där landets alla valkretsar var representerade. Felmarginalen beräknas vara 1,5 procentenhet.
In i det sista
Kampanjandet har pågått in i det sista genom dörrknackningar och i alla möjliga kanaler har information delats ut. Ungefär ett dygn före omröstningen tilläts medierna inte längre att publicera opinionsmaterial som tydligt tar ställning i frågan.
Bland kvinnorna röstade 70 procent för ja-sidan, medan 30 procent röstade emot förslaget. Stödet för ja-sidan var svagare bland männen, men även bland dem var majoriteten tydlig enligt vallokalsundersökningen: 65 procent för och 35 procent emot.
Som väntat var en överväldigande del av de unga för en liberalisering av abortlagen. Bland dem över 65 år var uppfattningen den motsatta, skriver The Irish Times.
Katarina Bergehed, sakkunnig om kvinnors rättigheter vid Amnesty Sverige, var på plats i centrala Dublin under omröstningen.
- I vissa områden finns det inte en enda ledig lyktstolpe. På varenda en sitter det affischer och skyltar som handlar om folkomröstningen. Det är full aktivitet och det är så uppenbart vilken väldigt omfattande kampanj det här är, sade hon till TT inför omröstningen.
Resultat på lördag
Den formella rösträkningen inleds på lördagsmorgonen klockan nio, och det officiella resultatet väntas vara klart någon gång under eftermiddagen.
Enligt både ja- och nej-sidan har folkomröstningen handlat om vilken sorts Irland man vill ha och vilket slags samhälle man vill leva i, enligt Katarina Bergehed.
- För ja-sidan handlar det om att stärka kvinnors rättigheter och att Irland ska vara ett modernt land. Nej-sidan talar om "stolthet över det irländska" och står för en konservativ och mer nationalistisk syn på kvinnans roll i samhället.
I Irland tillåts i dag abort endast om kvinnans liv är i fara, och den som genomgår en illegal abort riskerar upp till 14 års fängelse. Utfallet av folkomröstningen kan komma att få konsekvenser även utanför landet, enligt Katarina Bergehed.
- Eftersom Irland är ett katolskt land så kommer det självklart att påverka även andra länder, framför allt i Latinamerika, säger hon.
Fakta: Folkomröstningen i Irland
Irländarna röstar om det åttonde tillägget i konstitutionen som jämställer fostrets och kvinnans "rätt till liv". Vid ett ja till att avskaffa skrivningen får sedan parlamentet möjlighet att utforma en ny lagstiftning.
2013 lyftes ett totalt förbud mot aborter och aborter tillåts nu i de fall då kvinnans liv är i fara. Ett nuvarande förslag som har tagits fram av en parlamentarisk kommitté innebär att fri abort ska tillåtas upp till vecka tolv.
Irland har en av världens strängaste abortlagar. Det är förbjudet att göra abort om graviditeten är ett resultat av våldtäkt eller incest. För att en abort ska tillåtas måste den gravida kvinnans liv vara i stor fara.
Straffet för olaglig abort är 14 års fängelse. Många reser utomlands för att göra abort, de flesta till Storbritannien.
Källor: AFP och Amnesty
