Jemensamtal stärker Sveriges fredsprofil

I början av december står Sverige som värdland för fredssamtal om kriget i Jemen. För Sverige kan det betyda en stärkt fredsprofil. Men för själva konfliktlösningen bör vi inte ha allt för höga förväntningar, säger freds- och konfliktforskaren Isak Svensson.

ANNONS
|

Företrädare för Jemens regering och huthirebellerna ska träffas i Sverige. Men varför just här? Enligt Isak Svensson, professor vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet, är det troligtvis på grund av Sveriges rykte och tydliga fredsdiplomatisk profil.

- Folke Bernadotte, Dag Hammarskjöld, Olof Palme och Anna Lindh är bara några exempel på personer som gjort oss kända för att ha en hög profil när det gäller fredsdiplomati och internationell medling, säger han.

ANNONS

- Sedan har Sverige varit väldigt aktiva i FN:s säkerhetsråd med att försöka hitta diplomatiska lösningar.

Sveriges initiativ

Enligt Isak Svensson är det inte första gången vi står som värdar för liknande evenemang. Under olika faser av Israel/Palestinakonflikten fördes exempelvis flera förhandlingar i Sverige.

TT: Hur viktigt är ett sånt här möte ur ett svenskt perspektiv?

- För svensk del är det viktigt för att det visar att vi kan hantera konflikter, stödjer processen och hjälper den att bli framgångsrik.

Modesta förväntningar

Trots att Sverige inte kommer att vara en tredjepartsmedlare, utan bara stå för själva utrymmet, tror Svensson att vi kommer att få en viss möjlighet att påverka processen.

- Jag kan tänka mig att vi kommer att försöka driva exempelvis det här med kvinnligt deltagande vid förhandlingen, både som medlingsteam och vid dedikationer. Det tror jag att man som värdland kan påverka lite grann.

ANNONS

TT: Vad är rimligt att förvänta sig av mötet, när det kommer till att lösa konflikten?

- Jag tror att man ska ha ganska begränsade förväntningar. Det är en väldigt komplicerad situation och att bara få parterna till förhandlingsbordet har visat sig vara väldigt svårt.

TT

Fakta: Konflikten i Jemen

Jemen bildades 1990 när det konservativa Nordjemen och det socialistiska Sydjemen gick samman efter ett inbördeskrig.

Den våg av folkliga protester som bröt ut i arabvärlden i början av 2011 spred sig också till Jemen. I slutet av året lämnade president Ali Abdullah Saleh ifrån sig makten och efterträddes 2012 av sin vicepresident Abd Rabbu Mansur Hadi.

Huthirebellerna kände sig diskriminerade av centralregeringen och 2014 belägrade de huvudstaden Sanaa för att få igenom sina krav på ökat inflytande. De fick stöd av Saleh och ökade trycket ytterligare i början av 2015. President Hadi flydde till hamnstaden Aden och senare till Saudiarabien.

I mars 2015 började en saudiskledd militärallians flygbomba rebellmål. Sedan dess har över 10000 människor dödats och miljontals drivits på flykt. Flera försök till fredsavtal har misslyckats, senast i september.

ANNONS