- De som stödjer den här terroristorganisationen kommer att bli en måltavla i det här slaget, säger Turkiets vice premiärminister Bekir Bozdag, enligt Reuters.
Den turkiska offensiven i Afrin i norra Syrien riktar sig mot den kurdiska YPG-milisen, som i Ankaras ögon är att betrakta som samma sak som den av flera länder terrorstämplade PKK-gerillan.
Men YPG har varit en viktig samarbetspartner för USA i kampen mot IS i Syrien – och det som händer nu är att en Natomedlem attackerar en annans allierade. Det har ökat farhågorna för en militär konfrontation mellan de båda länderna, även om amerikanska styrkor inte har någon närvaro i Afrin utan österut vid staden Manbij samt i ett större sammanhängande kurdkontrollerat område i nordöstra Syrien.
- Den andra fasen kommer att omfatta Manbij, och efter det området öster om Eufrat, säger president Recep Tayyip Erdogans topprådgivare Ilnur Cevik, enligt nyhetsbyrån AFP.
Dubbla lojaliteter
Det skulle innebära att USA kan tvingas välja mellan att överge sina allierade i den kurdiska YPG-milisen, som utgjort hörnstenen i kampen mot IS, eller att konfrontera Natolandet Turkiet.
USA har över 2000 soldater i Syrien, de flesta öster om floden Eufrat i det område som kontrolleras av YPG-milisen och den kurdisk-arabiska rebellalliansen SDF.
YPG kontrollerar också Afrin, men enklaven ligger på den västra sidan av Eufrat och är avskuren från det östra kurdiska området.
I en unik vädjan vänder sig nu det kurdiska styret i enklaven Afrin till den syriska regimen för att hindra turkiska styrkor och turkstödda rebeller att ta över regionen.
"Vi ber den syriska staten att utföra sin suveräna skyldighet gentemot Afrin och skydda sin gräns mot Turkiet från de turkiska ockupanternas attacker", skriver det lokala styret i ett uttalande.
Ber om gränsstyrkor
Kurderna ber också regeringen att placera ut styrkor längs gränsen mot Turkiet. Syrien har inte haft någon militär närvaro i Afrin på många år. Men president Bashar al-Assad har fördömt den turkiska interventionen och regimen har hotat med att skjuta ned turkiska stridsflygplan.
Relationerna mellan Ankara och Washington har försämrats från en redan låg nivå. Inte minst efter ett telefonsamtal mellan Trump och Erdogan i onsdags kväll. Turkiet har anklagat Vita huset för att ha förvrängt innehållet i samtalet.
Enligt Vita huset manade Trump till återhållsamhet i Afrin, men en anonym turkisk tjänsteperson hävdar att uttalandet inte "korrekt speglar innehållet" och att Trump inte gav uttryck för några farhågor om "eskalerande våld".
Offensiven mot Afrin inleddes i lördags och Turkiet har inte velat svara på hur länge operationen är tänkt att pågå. Insatsen innebär ytterligare en frontlinje i ett land som redan har slitits sönder av det krig som har pågått sedan 2011.
Fakta: Varför är det krig i Syrien?
Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statlig repression under president Bashar al-Assads styre.
I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i staden Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.
I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut säkerhetsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.
Våldet eskalerade och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet.
Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter. Extremistiska jihadistgrupper har profiterat på kaoset och vuxit sig starka, även om den som kallar sig Islamiska staten (IS) har tryckts tillbaka av en omfattande offensiv.