Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Statsminister Stefan Löfven (S) tillsammans med Frankrikes president Emmanuel Macron vid torsdagens toppmöte.

Löfven positiv trots EU-bakslag om klimatet

EU:s stats- och regeringschefer lyckades trots långa förhandlingar inte enas om målet om ett klimatneutralt EU år 2050. Ledarna utlovar en högre växel i klimatarbetet – men Sverige och merparten av länderna fick vika sig om nettonollutsläpp sedan Polen satt sig på tvären.

Efter timmar av stundtals hätska diskussioner står det klart att EU-ledarna misslyckats med att komma överens om ett klimatneutralt EU till år 2050, ett mål som de flesta av medlemsländerna ville se. Orsaken var att en liten grupp länder med det kolberoende Polen i spetsen sagt nej till ett sådant mål.

I ett gemensamt uttalande från toppmötet i Bryssel skriver stats- och regeringscheferna att de tillsammans med EU-kommissionen vill öka takten i klimatarbetet, samtidigt som man kastar in en lång rad om och men – målet får inte gå ut över den europeiska konkurrenskraften, heter det. Dessutom ska omställningen ta hänsyn till nationella omständigheter i medlemsländerna, som själva ska ha fortsatt rätt att bestämma över var de hämtar sin energi.

Flyttades till fotnot

Förslaget med mest sprängkraft, klimatneutralitet till 2050, fick lyftas ut ur brödtexten och placeras i en fotnot – ett bakslag för den stora majoritet av länder som i likhet med statsminister Stefan Löfven (S) velat ha in just detta ambitiösa mål.

"För en stor majoritet av medlemsländerna måste klimatneutralitet uppnås till 2050", lyder fotnoten.

Trots att EU-ledarna misslyckades om att enas i frågan om klimatmål är statsminister Stefan Löfven positiv efter torsdagens förhandlingar, som han ser som ett steg framåt.

- Vi kunde inte nå enighet vad gäller målsättningen om klimatneutralt till 2050. Men vi har kvar 1,5-gradsmålet, och vi är 24 av 28 som säger att 2050 är det år som gäller. Det är ett uttryck för att det är en väldigt stark majoritet för det, säger han på väg ut från toppmötet.

"Har en annan metod"

Löfven tonar samtidigt ned konflikten mellan de 24 förespråkarna av 2050-målet och motståndarna med Polen i spetsen.

- Det är uppenbart att några länder har en annan metod i sitt arbete. Vi tycker att det är viktigt att de flesta vill stå fast vid målet. Andra säger att det är viktigt att först veta vad det här innebär, för att sedan ta ett beslut. De är inte emot klimatneutralitet i sig, utan står upp för Parisavtalet, men i det ingår 2030, och det bekräftar de. Men 2050, och att inte ha fått analysera det tillräckligt, det är inte bra för dem.

Ska Keller, gruppledare för den gröna gruppen i EU-parlamentet, anser att EU-ledarna stoppar huvudet i sanden.

"Det är en skam att stats- och regeringscheferna inte ens kunde enas om målet om klimatneutralitet till 2050. Folk lider och lever med konsekvenserna av klimatkrisen varje dag i form av torka, översvämningar och andra klimatkatastrofer", skriver hon i ett uttalande.

"Förödande nederlag"

Även den svenske EU-parlamentarikern Fredrick Federley (C) från liberala partigruppen Förnya Europa ser beskedet som ett underbetyg för EU:s klimatarbete, och han beklagar att ett litet antal länder kunde blockera beslutet.

"Det är inget annat än ett svek mot kommande generationer", skriver han i ett meddelande till TT.

Flera miljöorganisationer är också besvikna på EU-ledarnas slutsatser.

"Det här är ett förödande nederlag för EU:s ledarskap i klimatfrågor. EU har svikit alla dem som krävt åtgärder för klimatet de senaste månaderna, och förminskar deras hopp om ett klimatneutralt Europa till en simpel fotnot", säger Ester Asin på Världsnaturfonden (WWF) i ett uttalande.