- Vi vill bli av med systemet och att alla tjuvar döms, säger Zohra, en 55-årig lärare som rest 35 mil för att delta i protesterna i huvudstaden Alger tillsammans med sin 25-årige son Mohamad, till nyhetsbyrån AFP.
Bara i Alger samlades hundratusentals människor. Demonstranter bar skyltar med slagord som "Ned med systemet" och "Vi är utleda på er", rapporterar Reuters. Och bilder från staden Bordj Bou Arreridj, sydöst om huvudstaden, visar en massiv uppslutning där gatorna fylldes till bredden av demonstranter med algeriska flaggor.
"Verklige makthavaren"
Abdelaziz Bouteflika tvingades avgå efter 20 år som president efter omfattande protester, men proteströrelsen anser att det finns en bred elit bakom honom som fortfarande biter sig kvar vid makten. Däribland hans 61-årige bror Saïd Bouteflika, som agerat rådgivare åt presidenten. Under den tid Abdelaziz Bouteflika varit sjuklig har brodern uppfattats som den verklige makthavaren och han som ses som en eventuell arvtagare.
Och det är just Saïd Bouteflika, fredagens demonstration riktade sig mot. Demonstranter pekade ut Saïd Bouteflika som "gängledaren" och krävde att han ställs inför rätta, rapporterar al-Jazira.
Avgångskrav
Abdelaziz Bouteflika har ersatts av Abdelkader Bensalah, ledare för parlamentets överhus, som ska vara interimspresident fram till valet den 4 juli. Demonstranter kräver dock att Bensalah avgår.
Även landets arméchef, generallöjtnant Ahmad Gaïd Salah, som ställde sig på demonstranternas sida och förklarade Bouteflika oförmögen att utöva sitt ämbete, ses som en del av den elit demonstranterna vill ha bort. Salah har den senaste tiden tryckt på för att få en rad välbärgade affärsmän utredda för korruption – och förra helgen greps fyra inflytelserika personer med kopplingar till Bouteflikas yngre bror, skriver AFP.
Det har dock inte blidkat proteströrelsen.
Bakgrund: Protesterna i Algeriet
Den 10 februari tillkännagav Algeriets dåvarande president Abdelaziz Bouteflika, då 81 år gammal, att han tänkte kandidera till en femte mandatperiod, i strid med grundlagen.
Bouteflika tillträdde som president 1999, med militärt stöd. Sedan ett slaganfall 2013 har han dock bara synts till offentligt vid ett fåtal tillfällen, vilket satt stora frågetecken för hans hälsa. Oppositionella röster har gjort gällande att han snarare varit ett ansikte utåt för en bredare maktelit.
Den 22 februari utlystes en protestmarsch mot Bouteflikas kandidatur, i strid med ett demonstrationsförbud som varit i kraft sedan 2001. Presidentens stab utlovade snabbt politiska reformer, vilket närmast intensifierade protesterna. Bland annat avgick den kritiserade premiärministern Ahmed Ouyahia.
Den 11 mars meddelades att Abdelaziz Bouteflikas kandidatur dras tillbaka och att presidentvalet skjuts fram på obestämd tid. Beskedet om valet spädde dock på ilskan ytterligare och protesterna fortsatte, med större kraftsamlingar varje fredag.
Kraven har alltmer kommit att rikta sig mot hela den politiska eliten, kallad "le pouvoir", som demonstranterna menar präglas av korruption och svågerpolitik.
Den 2 april, 20 år efter att han valdes till president, kom beskedet att Abdelaziz Bouteflika avgår. I statlig tv visades bilder där den rullstolsburne 82-åringen lämnade över sitt avgångsbesked.
