Skyfallen har just börjat och monsunperioden riskerar att försämra den redan utsatta situationen för de många människor från folkgruppen rohingya som är på flykt undan förföljelserna i Myanmar (Burma). Regnandet satte i gång på allvar i söndags. Det var då som Frederik Frisell, humanitär samordnare på Sida, anlände till det största flyktinglägret Kutupalong i kustområdet Cox's Bazar vid Bengaliska viken.
- Trots de stora hjälpinsatserna för att förbereda lägren inför regnsäsongen så har det snabbt blivit stora skador på vägar och på sluttningarna där husen är byggda, säger han till TT.
Flera jordskred kopplade till monsunsäsongens start har skakat sydöstra Bangladesh och dödat minst tolv personer på bara ett par dagar, uppger AFP. Flera av de döda, bland dem ett litet barn, är rohingyer.
Småbarn drabbas mest
De sanitära förhållandena i lägret Kutupalong är svåra, inte minst då många av de avträden som finns på kullarna som omger lägret har rasat samman av det häftiga regnandet. Därmed sprids avföring runt i lägret. Magsjukdomar kan innebära livsfara för ett litet försvagat barn.
- Särskilt de små barnen är mycket utsatta eftersom de redan är undernärda. De riskerar att drabbas av diarréer och kolera, säger Frederik Frisell.
Husen som flyktingarna bor i är skrala byggen av bambupinnar, plast och presenningar – ett minst sagt bristfälligt skydd mot monsunvädrets makter. Regnen förvandlar också de rudimentära jordtrapporna som finns i lägret till små vattenfall som rinner nerför sluttningarna.
Riskabelt gungfly
I Kutupalong, som alltmer börjar likna ett riskabelt gungfly, lever omkring 700000 människor. För att kunna laga mat avverkas skogen runt lägret i hög takt och träd och rötter som stabiliserar marken försvinner, berättar Frederik Frisell. Flyktingarna tvingas allt längre bort för att få tag på ved, och dessutom blir bränslet blött och fuktigt i regnet. Svårigheterna att koka mat som ris och bönor har gjort att UNHCR har inlett ett projekt, som Sida är med och finansierar, för utdelning av gaskök.
- Men det tar tid med logistiken och distributionen och först i juli eller augusti räknar vi med att alla i lägret har tillgång till gasköken och att de kan användas fullt ut, säger Frederik Frisell.
Flyktinglägret har dessutom stängts av för biltrafik under de närmaste dygnen, på grund av det dåliga väglaget, vilket lägger sten på börda.
- Det innebär att inga lastbilar med förnödenheter kan komma in. I stället måste personalen från hjälporganisationerna gå till fots vilket inte är lätt i det stora lägret, säger Frederik Frisell.
Bakgrund: Rohingyer i Myanmar
Rohingyerna är enligt FN en av världens mest utsatta och förföljda minoriteter.
Den muslimska folkgruppen har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Konflikten har varat i årtionden mellan muslimerna, som är en mycket liten grupp i Myanmar, och den buddhistiska majoriteten. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den myanmariska militären, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.
Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan rohingya national organisation (Arno), al-Jazeera, Civil rights defenders.
Fakta: Biståndet till rohingyer
Sedan augusti 2017 har den svenska biståndsmyndigheten Sida bidragit med 300 miljoner svenska kronor till rohingyerna i Bangladesh flyktingläger.
FN:s flyktingorgan UNHCR har nyligen kunnat öka sitt tidigare begränsade mandat i Bangladesh och är nu en av de viktigaste biståndsorganisationerna i lägerområdena. Från september 2017 till februari 2018 hade 321 miljoner dollar – eller 74 procent – av de 434 miljoner dollar som behövs i nödhjälp erhållits, enligt UNHCR. Av Sida får FN-organisationen 25 miljoner kronor till sina insatser i Bangladesh under 2018.
Sida stöttar också insatser för undernärda barn via Action against hunger (ACF) med 15 miljoner kronor. Via Svenska Röda Korset bidrar Sida med fem miljoner kronor till vattenbrunnar och hantering av latrinslam.
Den internationella migrationsorganisationen (IOM) står bakom en insats för reparation av bostäder och har bland annat försett 120000 flyktingfamiljer med rep och kraftiga presenningar för att förstärka de tillfälliga nödboendena. Sida bidrar med 25 miljoner kronor.
Källor: Sida, UNHCR.
