Den särskilde åklagaren Mueller, som var ansvarig för den så kallade Rysslandsutredningen mot Donald Trumps presidentvalskampanj, lämnade över sin rapport till justitiedepartementet i mars.
Demokraterna i kongressen har sedan dess krävt att han ska vittna och på onsdagen meddelade demokraterna Jerrold Nadler och Adam Schiff, ordförande i representanthusets justitieutskott respektive underrättelseutskott, i ett gemensamt uttalande att så ska ske, den 17 juli. Mueller har enligt uttalandet gått med på att vittna efter att de två utskotten hotat med tvingande legala åtgärder, i form av en stämning, för att få dit honom.
"Amerikanerna har krävt att få höra direkt från den specielle åklagaren så att de själva kan förstå om vad han och hans medarbetare utredde, avslöjade och kom fram till om Rysslands attack på vår demokrati, Trumpkampanjens användning av hjälpen och president Trump och hans medarbetares obstruktion av utredningen av den attacken", säger Nader och Schiff i uttalandet.
"Är ett brott"
- Vi kände aldrig att det var tillräckligt att luta sig mot en skriftlig rapport eller ett tio minuters uttalande utan möjligheter för oss att ställa frågor, säger Schiff in en intervju med MSNBC.
Trump går i sin tur till omedelbar attack mot Mueller. I en intervju med Fox Business Network säger han, utan att lägga fram några bevis, att åklagaren på ett illegalt sätt förstört FBI-kommunikation i form av mejl och textmeddelanden.
- De är borta. Och det är illegalt. Det är ett brott, säger Trump.
Många demokrater vill inleda en riksrättsprocess mot Trump, och letar efter tillräckligt underlag för att göra det. Utfrågningen av Mueller ska ske med öppna dörrar.
När den 448 sidor långa rapporten överlämnades slog justitieminister William Barr fast att Trump inte försökt hindra rättvisans gång. Presidenten själv sade att utredningen helt frikände honom.
Kongressen avgör
Senare lämnade Barr över en maskad version av rapporten. Men representanthuset krävde hela den oredigerade rapporten samt underliggande bevismaterial, viket Barr för två veckor sedan delvis gick med på.
Mueller själv förblev tyst när rapporten var klar, men i maj sade han att det inte var ett alternativ att inom utredningen rikta formella brottsanklagelser mot USA:s president och att det var upp till kongressen att avgöra om det skulle vidtas åtgärder mot presidenten.
Trump hade då redan på Twitter skrivit att han inte tyckte att Mueller borde vittna inför kongressen om sin utredning. "Bob Mueller bör inte vittna. Inga omtag för Demokraterna", skrev han i början av maj.
Direkt när onsdagens besked kom från kongressen skrev Trump åter på Twitter med några kortfattade ord: "Häxjakt mot presidenten!".
Bakgrund: Vad gäller rättsligt för USA:s president?
Hur lagförs en president som har gjort sig skyldig till brott? Juridiken är komplex, det enkla svaret lyder: det beror på vilket brott det handlar om.
Om det finns misstankar om att presidenten är skyldig till "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser" kan kongressens representanthus lägga fram riksrättsanklagelser i enlighet med första artikeln i USA:s grundlag. För att fatta ett sådant beslut krävs enkel majoritet i representanthuset (som har 435 ledamöter). För att döma och avsätta presidenten krävs att två tredjedelar av senatens 100 ledamöter röstar för.
Om det gäller andra, mer "vanliga" brott framförs ofta att en sittande president inte kan åtalas för sådana, bland annat med hänvisning till en justitiedepartementsregel från 1973. Men det är en knivig fråga som inte prövats av Högsta domstolen. Många anser att det är just riksrätt som gäller för landets president, att övriga anklagelser får vänta tills efter mandatperioden. Andra understryker att i USA står ingen, inte ens presidenten, över lagen.
En fråga som har lyfts i USA med anledning av den särskilde åklagaren Robert Muellers så kallade Rysslandsutredning är huruvida Mueller kan tänka sig att bestrida justitiedepartementsregeln. En annan förvisso hypotetisk fråga är om en amerikansk president har rätt att benåda sig själv, vilket Trump anser att han har.
Källor: CBS, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker, Uppsala universitet