Donald Trumps första tid vid makten har präglats av relationen till Ryssland. Anklagelserna om eventuella ryska kopplingar hos personer i presidentens närhet är ännu inte färdigutredda och Trump har väckt uppmärksamhet för uppskattande ord om Vladimir Putin.
Enligt Vita huset vill Trump uppnå "mer konstruktiva" relationer med Moskva.
Men när han nu till slut ska träffa Putin öga mot öga, i samband med G20-mötet i Hamburg på fredag, pressas han hemifrån att visa upp en hård linje.
"Rutin mot plumphet"
- Putin är rutinerad och slipad, Trump är oerfaren, historielös och plump, varpå relationen är ojämn till Putins fördel. Å andra sidan kan Trumps motsägelsefullhet vara svår för Putin att förhålla sig till, säger Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad och Uppsala universitet.
- Om det fungerar mellan dem kan det leda framåt i flera viktiga frågor, om inte kan det bli besvärligt med tanke på deras personligheter och ledarstil.
Flera laddade frågor hänger som en skugga över mötet och gör att minsta lilla vänliga gest från Trump kan tolkas som en allt för stor eftergift åt Putin.
Trump har tidigare indikerat att han vill se ett samarbete med sin ryske motpart mot IS i Syrien och att han kan vara beredd att mildra sanktionerna mot Moskva som infördes efter annekteringen av Krimhalvön 2014.
Men anklagelserna om rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet har fått röststarka politiker både inom Republikanerna och inom Demokraterna att i stället kräva en förlängning av sanktionerna. Samtidigt har spänningarna i inbördeskrigets Syrien ökat rejält efter attUSA i juni sköt ner ett av den Rysslandsallierade syriska regimens stridsplan.
"Behöver prata"
- Det finns starka krafter i Washington som vill se att Trump förmår hålla en distans och kyla gentemot Putin och tydligt markerar i frågor som exempelvis Ukraina och Syrien, säger Stranne.
Ovanpå detta fortsätter ordstriden om upprustningen i Östersjön. Dessutom är Moskva fortfarande upprörd över den förre amerikanska presidenten Barack Obamas beslut att utvisa 35 ryska diplomater.
- Jag tror att det finns en ganska stor pessimism från rysk sida om att man ska kunna nå några större framsteg. Diplomater har under lång tid försökt göra något åt situationen, men det har bara blivit värre, säger Elena Namli, professor vid centrum för Rysslandsstudier vid Uppsala universitet.
- Samtidigt hoppas man nog på att åtminstone få i gång en dialog. Med så mycket vapenskrammel behöver man prata med varandra.
Namli tror att Putin är beredd att sänka garden en aning mot väst.
- Putin är en rutinerad pragmatiker. Han har en image av att han inte gör något för att någon annan vill, att Ryssland ska vara starkt. Men det ligger i Rysslands och Putins intresse att få mötet att fungera. Så jag tror inte att det här kommer att handla om några märkliga aggressiva utspel.
Frågan om Trumpstabens kontakter med Ryssland har skapat rubriker i månader. USA:s underrättelsetjänster har pekat ut ryska hackare för inblandning i fjolårets valrörelse och många undrar om det var till presidentens fördel – och om viss aktivitet skett i maskopi med Trumps kampanj.
I dagsläget pågår flera utredningar i såväl kongressens, FBI:s och olika underrättelsetjänsters regi.
Under valrörelsen uttryckte Trump beundran för Rysslands president Vladimir Putin. Han har nu tillsatt en förhållandevis ryssvänlig stab, exempelvis har utrikesminister Rex Tillerson varit vän med Putin i många år. Trumps nationelle säkerhetsrådgivare Michael Flynn, som haft uppdrag i Moskva, tvingades dock avgå sedan han inte sagt hela sanningen till vicepresidenten om sina kontakter med Rysslands USA-ambassadör Sergej Kisljak före Trumps tillträde.
Även justitieminister Jeff Sessions träffade under fjolåret ambassadören och har därför sagt att han inte kommer att vara inblandad i utredningen om ryska kopplingar till presidentvalet. Nyligen framkom att även Jared Kushner, Trumps rådgivare och svärson, hade möten med Kisljak före maktskiftet i Washington DC.
De rysk-amerikanska relationerna var mycket kyliga under Trumps företrädare Barack Obamas tid, bland annat i ljuset av Rysslands inblandning i Ukrainakonflikten och annektering av Krim samt de sanktioner som följde på den.
