Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Vermontsenatorn och presidentaspiranten Bernie Sanders tillsammans med sin hustru Jane O'Meara Sanders på valvakan i Manchester i New Hampshire. Bild: Pablo Martinez Monsivais/AP/TT

Nu väntar eldprov i Nevada och South Carolina

Stärkta av framgångarna i New Hampshire blickar Demokraternas ledande aspiranter Bernie Sanders och Pete Buttigieg mot Nevada och South Carolina. Men där väntar svåra prövningar i form av delstaternas minoritetsgrupper.
Frågan är om dessa kan ge exvicepresident Joe Biden den revansch han så desperat behöver.

Vermontsenatorn Bernie Sanders var glad men sammanbiten när han klev ut på scenen på sin valvaka i New Hampshire.

– Segern här är början på slutet för Donald Trump, ropade han och fick jubel och applåder tillbaka.

Men den vithårige självutnämnde demokratiske socialisten vet att han inte övertygat de stora massorna ännu: Segermarginalen gentemot tvåan i New Hampshire, den unge exborgmästaren Pete Buttigieg, var inte betryggande utan låg på 1,5 procentenheter. Sanders vet att många i USA ser rött när de hör ordet "socialist". Och han har svårigheterna att nå fram till minoritetsgrupper som svarta och spansktalande från valrörelsen 2016 i färskt minne.

Nya eldprov?

I Nevada, där Demokraterna håller nästa nomineringsmöte den 22 februari, är nästan en tredjedel av invånarna spansktalande. Och i South Carolina, som går till primärval veckan efter, är 27 procent av befolkningen svart, enligt myndigheten US Census.

Sanders har förvisso ansträngt sig. Han har anställt fler kampanjarbetare med minoritetsbakgrund och han valtalar ofta tillsammans med den karismatiska kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez, som har puertoricanska rötter och som gett honom sitt stöd. Och det finns opinionsmätningar som tyder på att Sanders stöd bland minoriteter har gått upp, noterar tidskriften Newsweek.

Den tendensen har inte krigsveteranen och tidigare borgmästaren Pete Buttigieg från Indiana sett ännu. Hans entusiasmerande budskap om ett enat USA verkar hittills mest tilltala vita väljare. Valdrabbningarna i Nevada och South Carolina, liksom den efterföljande "supertisdagen" då bland annat Texas och Kalifornien går till urnorna, blir därför eldprov för honom.

Kan dröja till i sommar

Ännu ligger både Sanders och Buttigieg efter Joe Biden i mätningarna i Nevada och South Carolina. Biden har mångåriga relationer med de båda minoritetsgrupperna och har fördelen av att ha varit vicepresident till USA:s första svarta president.

Men exvicepresidenten led allvarliga nederlag i både Iowa och New Hampshire. Hans kampanj börjar få ont om pengar och är i desperat behov av en seger.

Bernie Sanders senaste framgång till trots är politiska bedömare överens om att Demokraternas fält fortfarande är vidöppet. Det kan gynna New Yorks tidigare borgmästare, entreprenören Mike Bloomberg, som planerar att göra en sällan skådad sen entré i tävlingen vid supertisdagen den 3 mars.

Experter har dock redan varnat för att det kan bli så att ingen aspirant får en majoritet av delegatsrösterna (de som röstar fram presidentkandidaten på partikonventet) genom primärvalen. Det skulle innebära att frågan måste avgöras genom förhandlingar och upprepade omröstningar på Demokraternas konvent i sommar, något som inte skett sedan 1952 då Adlai Stevenson till slut blev kandidat.

Stora kontraster

Det enda som är säkert är att Republikanernas kandidat i höstens val blir president Donald Trump. Hans kampanj är redan på krigsstigen och kommenterade Demokraternas primärval i New Hampshire så här: "Oavsett vilken demokrat som till slut kliver fram ur deras månadslånga sopbrand till primärvalsprocess, vet vi att det kommer vara kontraster mellan president Trumps rekordbedrifter och optimistiska framtidssyn och Demokraternas socialistiska, jobbdödande agenda".

Presidentaspiranten och tidigare borgmästaren i Indianastaden South Bend, Pete Buttigieg, tillsammans med maken Chasten Buttigieg i Nashua i New Hampshire. Bild: Mary Altaffer/AP/TT
Presidentaspiranten och förre vicepresidenten Joe Biden håller kampanjmöte på en skola i Sparks i Nevada. Bild: Scott Sonner/AP/TT

Öken- och bergsdelstaten Nevada ligger i västra USA. Den gränsar till Utah i öster, Arizona i sydost, Kalifornien i väster samt Oregon och Idaho i norr. Den har drygt 3 miljoner invånare, varav 29 procent spansktalande och 10 procent svarta.

Nevada kallas också Silver-staten och dess motto lyder "Allt för vårt land".

Huvudstaden heter Carson City. Största stad är Las Vegas, känt för sina många hotell och kasinon.

De första européer som kom till området var spanska missionärer på 1700-talet. Nevada tillföll USA efter kriget mot Mexiko 1848 och blev en delstat 1864.

I opinionsmätningarna inför Demokraternas nomineringsmöten den 22 februari leder den tidigare vicepresidenten Joe Biden med ett stöd på 21 procent. Därefter kommer Vermontsenatorn Bernie Sanders med 17,5 procent och Massachusettssenatorn Elizabeth Warren med 11,5 procent.

Källor: US Census Bureau, NE.se, Real Clear Politics

South Carolina ligger på USA:s östkust, mellan Georgia och North Carolina. Delstaten har 5,1 miljoner invånare, varav 27,1 procent svarta och 5,8 procent spansktalande. Huvudstaden heter Columbia.

South Carolina kallas också Nålpalms-staten (Palmetto State), efter det lilla buskpalmträdet som är vanligt vid kusten. Dess latinska motto – Dum spiro spero – betyder "Medan jag andas hoppas jag".

Delstatens kust utforskades av spanjorer redan 1514. Sedan den koloniserats av England togs många slavar från Afrika till South Carolinas odlingar, en stor del av slavhandeln skedde i kuststaden Charleston. 1861 avfyrades de första skotten i USA:s inbördeskrig här.

Inför Demokraternas primärval den 29 februari leder den förre vicepresidenten Joe Biden i opinionsmätningarna med ett stöd på 31 procent. Tvåa ligger affärsmannen Tom Steyer med 18,5 procent och trea Vermontsenatorn Bernie Sanders med ett stöd på 17 procent.

Källor: US Census Bureau, Real Clear Politics, SC.gov med flera

Presidentkandidaterna i USA utses formellt vid Demokraternas och Republikanernas konvent, men vilka de blir brukar stå klart långt tidigare i primärvalsprocessen. Republikanernas konvent hålls den 24–27 augusti i Charlotte i North Carolina. Demokraterna möts den 13–16 juli i Milwaukee i Wisconsin.

Till konventen skickas några tusen delegater som utses vid de primärval och nomineringsmöten som hålls i respektive delstat från och med februari under valåret. Först ut var Iowa med ett nomineringsmöte den 3 februari som slutade i rösträkningskaos.

New Hampshire ordnade det första primärvalet den 11 februari. Antalet delegater varierar med staternas folkmängd. De delstater som röstar tidigt väger tungt oavsett storlek eftersom dess vinnare får stor uppmärksamhet.

Nomineringsmöten kallas också nomineringsval eller provval (på engelska caucus). De anordnas oftast av partierna och innebär att medlemmar samlas lokalt och debatterar de olika presidentaspiranterna och genomför en form av votering. Primärval arrangeras av delstaterna och är mer som vanliga lokalval, fast oftast med lägre valdeltagande.

När det står klart vem som blir presidentkandidat brukar denne utse sin vicepresidentkandidat.

Primärvalsprocessen brukar locka väljare med mer extrema åsikter än själva presidentvalet. Presidentvalet hålls alltid den första tisdagen efter den första måndagen i november, 2020 den 3 november.