Övergrepp, förföljelse och tvångsinternering. Nyhetstexterna om Xinjiang handlar oftast om rapporter om hur den muslimska minoritetsgruppen uigurer förtrycks.
Nu byter Kinas kommunistparti ut den exmilitär som de senaste åren lett regionen. Anledningarna kan vara flera, bland annat en satsning på ekonomisk utveckling, enligt en analys av nyhetsbyrån Reuters. En annan kan vara att regionen ska få ett bättre rykte i omvärlden.
Den nye partisekreteraren i Xinjiang, Ma Xingrui, är en tidigare flygingenjör och företagsledare. De senaste åren har han varit guvernör i Guangdong, en rik och högutvecklad provins i södra Kina, som ligger i framkant när det gäller teknik, ekonomisk tillväxt och viss industri.
Följer Xis plan
Att Ma Xingrui nu får leda Xinjiang är enligt flera analytiker ett tecken på att styret vill satsa på företagandet i provinsen.
– Man vill nog signalera att här kommer något modernare och mindre hårdfört. Men det kan ju såklart vara fernissa, eller bara målarfärg på den hårda struktur som redan är på plats, säger Johan Lagerkvist, föreståndare för Centrum för globala Asienstudier vid Stockholms universitet.
Enligt rapporter från människorättsorganisationer hålls över en miljon uigurer och andra muslimer fängslade i interneringsläger i Xinjiang, och uppgifter om brutala förföljelser, massgripanden, tvångsaborter och tortyr har publicerats. Peking förnekar uppgifterna och påstår i stället att det handlar om omskolningsläger för religiösa extremister.
Under julhelgen talade Ma Xingrui enligt statliga kinesiska medier om vikten av att främja skatte- och avgiftssänkningar och skapa en marknadsorienterad, rättssäker och internationell affärsmiljö. Samtidigt lovade han att fortsätta förverkligandet av president Xi Jinpings plan för regionen.
Styret backar inte
Han sade även att det inte blir aktuellt att backa när det gäller den "stabilitet" som efter stora ansträngningar påstås ha uppnåtts i Xinjiang. Johan Lagerkvist tolkar det som att centralmaktens plan att radera ut alla former av opposition i regionen ligger fast. Den "stabilitet" Ma Xingrui talar om har inneburit väldigt stora offer för de etniska minoriteterna där.
– Man kan tänka sig att de här lägren inte kommer att nedmonteras i första taget, de kommer att utvecklas, precis som man ska utveckla innovationsstrategier för ekonomisk utveckling, säger Johan Lagerkvist.
– Ekonomisk utveckling, sysselsättning och välstånd är moroten som ska få uigurer att hoppa på moderniseringståget. Samtidigt, när det gäller dem som håller fast vid att religion, kultur, identitet och historia betyder någonting så kommer man att ta i med hårdhandskarna. De brännmärks som terrorister och mot dem kommer nog den hårda attityden att ligga kvar.
Nära OS
Och att beskedet kommer så nära OS i huvudstaden Peking i februari gör att tankarna går till att den kinesiska ledningen genom personbytet har velat skifta fokus mer mot ekonomisk modernisering. Detta för att ta udden av den internationella kritiken mot hur Kina bryter mot mänskliga rättigheter i Xinjiang.
– Jag skulle inte säga att det är avgörande, men att det i såna fall är ett ganska subtilt och smart sätt, säger Johan Lagerkvist.
Ma Xingrui efterträder exmilitären Chen Quangu som har varit partisekreterare i Xinjiang sedan 2016, samma år som interneringslägren började byggas. Under Chens tid vid makten har rapporterna om brutala förföljelser, gripanden och tortyr avlöst varandra.
Fakta: Xinjiang och uigurerna
Minst en miljon, möjligen uppemot två miljoner, uigurer hålls i interneringsläger i regionen Xinjiang. De fängelselika anläggningarna började byggas av myndigheterna 2016. Enligt FN-experter, vittnen och aktivister blir människor där skilda från sina familjer, inlåsta utan rättegång, politiskt indoktrinerade och utsatta för våld.
Lägren är enligt Kina så kallade omskolningsläger, där uigurer och människor som tillhör andra muslimska minoritetsgrupper får utbildning, som ett sätt att förhindra att terrorism och extremism får fäste.
Den autonoma regionen Xinjiang utgör en sjättedel av Kinas yta och ligger i landets nordvästra hörn. Över 90 procent av området består av berg, öknar och svårforcerad terräng. Regionen har omkring 21 miljoner invånare (2010), de flesta av dem tillhör turkisktalande, muslimska folkgrupper. Uigurerna är den största av de grupperna.
De senaste årtiondena har inflyttningen av hankineser – den största folkgruppen i Kina – varit stor till regionen, i takt med att utvinningen av bland annat olja och gas där har ökat.
I kinesisk historieskrivning har Xinjiang alltid varit en del av Kina, men graden av inflytande har varierat. Uigurerna har ofta känt större etnisk och kulturell samhörighet med sina centralasiatiska grannar och strävat efter oberoende.
På senare år har självständighetsambitionerna i regionen uppmärksammats genom flera våldsamma attentat och kommunistregimens kraftfulla reaktioner på dessa.
Källa: Landguiden/UI, Reuters