Den ryske journalisten Ivan Golunov i en bur i rättssalen i Moskva på lördagen.
Den ryske journalisten Ivan Golunov i en bur i rättssalen i Moskva på lördagen.

Omstridd rysk journalist i husarrest

Den ryske journalisten Ivan Golunov som arbetar på en oberoende nyhetssajt har formellt delgivits misstanke för att ha försökt langa droger och har satts i husarrest. Journalisten var på sjukhus i flera timmar på lördagen och säger själv att han har misshandlats av polisen – men polisen hävdar att han ramlat illa i arresten.

ANNONS
|

Enligt polisens uttalande var det en fallolycka som låg bakom att den 36-årige Golunov undersöktes av sjukvårdare och sedan fördes till sjukhus för ytterligare medicinska undersökningar.

En av hans advokater skriver på meddelandeappen Telegram att Golunov enligt sjukvårdarna har blåmärken och skrubbsår samt sannolikt även brutna revben och hjärnskakning. Journalisten själv sade på fredagen till en representant för president Vladimir Putins rättsliga råd att han misshandlats i arresten, att poliser slagit honom i huvudet och bland annat även stått på hans bröstkorg.

Den ryska polisens behandling av gripna i allmänhet har många gånger kritiserats av människorättsorganisationer. Inte minst motsträviga journalister, aktivister och oppositionella har ofta råkat illa ut.

ANNONS

Blev husarrest

Alexander Mjasnikov, chefsläkare på sjukhuset dit Golunov fördes, ska senare ha sagt att journalisten inte har några allvarliga skador. Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax fördes Golunov från sjukhuset till en domstolsförhandling mot honom. Domstolen kunde antingen häkta Golunov, ge honom husarrest alternativt släppa honom mot borgen eller med reserestriktioner. Slutligen beslutade rätten om husarrest.

Under förhandlingen förklarade sig Golunov oskyldig till anklagelserna mot honom.

Statlig korruption

Polisens gripande väckte stora protester, framför allt bland Golunovs kollegor vid oberoende ryska medier. De som visar sitt stöd för journalisten menar att brottet iscensatts av polisen för att straffa Golunov för hans rapportering om korruption inom den ryska statsapparaten.

Journalister samlades utanför rätten i Moskva och bar på skyltar där det bland annat stod "Jag är journalisten Ivan Golunov. Grip mig också".

"Vi har anledning att tro att Golunov förföljs på grund av sitt journalistiska arbete", skrev hans chefer på den oberoende nyhetssajten Meduza, som är baserad i Lettland för att kringgå ryska censurlagar, på fredagen.

Meduzas högsta chef, Galina Timtjenko, säger att Golunov tagit emot mängder av hot, de senaste månaderna på daglig basis, men att hon inte lyckats förmå honom att polisanmäla dem.

Vägrat undersöka

Gripandet har även mött kritik och skepticism från bland annat Amnesty International och Reportrar utan gränser.

ANNONS

USA:s ambassad i Ryssland skriver på Twitter: "Vi manar till ett frisläppande av Ivan Golunov", och tillägger att han inte ska förföljas för sitt arbete. Den brittiska ambassaden kallar rättsfallet för "oroande".

Enligt den ryska polisen gäller misstankarna innehav av en stor mängd syntetiska droger och kokain i Golunovs lägenhet och ryggsäck, vilket kan leda till flera års fängelse.

Golunovs advokat Dmitrij Dzjulaj har sagt att narkotikan har planterats, att hans klient blivit slagen och att utredarna vägrat göra undersökningar av journalistens händer som kan visa om han hanterat droger.

TT-AFP-Reuters

Bakgrund: Frihet och medier i Ryssland

Ryssland rankas i år som land 149 av 166 på organisationen Reportrar utan gränsers index över pressfrihet i världen. Organisationen Freedom House ger Ryssland 20 av 100 möjliga poäng i sitt index över allmänna friheter för medborgarna och landet räknas därmed inte som fritt.

När Vladimir Putin blev president år 2000 gav han sig på oligarkerna och efter några år hade alla stora medieägare lämnat landet. Tomrummet fylldes av statliga eller privata bolag som är lojala med regeringen, och journalisternas arbete begränsades. Den granskande journalistiken blev lidande och ersattes av hovsam rapportering.

Många journalister har mördats, bland annat eftersom utbredd korruption skapat band mellan kriminella och lokala, regionala och statliga tjänstemän och politiker. Mord, misshandel och hot mot journalister klaras ofta inte upp.

Nu finns tre rikstäckande tv-kanaler med politiska program: Första kanalen är statsägd till 51 procent, Rossija är statlig och NTV ägs av statliga Gazprom Media. De, liksom lokala tv-kanaler, har regimtrogen rapportering.

De tryckta medierna har större frihet men mindre spridning och de seriösa dagstidningarnas pappersupplagor når få utanför storstäderna Moskva och S:t Petersburg. Tryckta medier har dock mer läsning via internet.

Eftersom vissa oberoende tryckta medier, radiokanaler och webb-tv-kanaler rapporterar om exempelvis valfusk, korruption och myndighetsmissbruk uppstår en del samhällsdebatt, bland annat på olika sajter.

Myndigheterna försöker steg för steg begränsa yttrandefriheten och efter Putins återkomst som president 2012 intensifierades det. Lagar har införts med motiveringen att skydda mot terrorism, förtal, övergrepp mot barn samt för försvar av religiositet och traditionella värderingar. Men lagtexterna är vagt formulerade och kan enligt kritikerna lika väl användas för att tysta oppositionella.

I mars i år antogs en lag som ska stoppa publicering av "falska nyheter" på internet. Även denna lag kritiseras för att kunna användas mot kritik rent allmänt.

Dessutom blockeras tillgången till många regimkritiska sajter, bloggare blir illa ansatta och antalet fängslade journalister är nu högre än någon gång sedan Sovjetunionen föll samman.

Källa: Landguiden/UI, Reportrar utan gränser, Freedom House

ANNONS