Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

De första sprutorna med covidvaccin ges i Afghanistan, vid en ceremoni i presidentpalatset i Kabul. Tredje person från höger, som tittar på injiceringen, är president Ashraf Ghani.
De första sprutorna med covidvaccin ges i Afghanistan, vid en ceremoni i presidentpalatset i Kabul. Tredje person från höger, som tittar på injiceringen, är president Ashraf Ghani. Bild: AP/TT

Prövning att vaccinera i våldets Afghanistan

En halv miljon doser covidvaccin ska ges – i ett våldshärjat land där skepsisen mot vaccinatörer är stor. Afghanistan har inlett sin vaccinationskampanj.

Sjukvårdspersonal, säkerhetsstyrkor och journalister står först i kön när de 500 000 doser Astra Zenecavaccin som Indien donerat ska börja injiceras.

– En stor möjlighet för Afghanistans folk, säger president Ashraf Ghani, som var på plats när de första sprutorna gavs på tisdagen, enligt nyhetsbyrån AFP.

Över 3 000 döda – igen

Men att vaccinera är minst sagt en utmaning i det våldshärjade Afghanistan, där civilstyret är svagt och den extrema talibanrörelsen på framfart. Talibanerna som styr delar av landet har förvisso sagt att de stödjer vaccinationerna, men fundamentalisterna har också trappat upp sina bombattacker och mord på högt uppsatta personer bland annat.

Våldet har tagit extra fart under den senaste rundan fredsförhandlingar mellan talibanerna och centralstyret som inleddes i september.

En färsk FN-rapport visar att antalet civila som dödats i våldsamheter under 2020 låg fortsatt på över 3 000 – 3 035 för att vara exakt – för sjunde året i rad. Och oktober blev årets mest våldsdrabbade månad, skriver afghanska Tolo News med hänvisning till rapporten från FN-insatsen Unama.

Totalt var dock de civila våldsoffren, de 5 785 skadade inräknade, färre är 2019. Det var just under årets sista kvartal som en kraftig upptrappning av våldet skedde, noterar Svenska Afghanistankommittén som följer utvecklingen.

Återhållsam minister

Våldsamheterna i kombination med fattigdom och bristande hälsovård har skapat en grogrund för coronavirusets spridning. Afghanistan tros ha drabbats hårt av covid-19, även om den statistik som redovisas officiellt inte är jättehög: 55 600 smittade och drygt 2 400 döda i ett land med 38 miljoner invånare.

Men en undersökning som hälsodepartementet publicerade i höstas beräknar att så många som tio miljoner afghaner kan ha smittats av coronaviruset.

Kanske var det den landets tillfällige hälsominister Waheed Majroh hade i åtanke när de första vaccinen gavs. Majroh var återhållsam och sade att han inte väntar sig några mirakel.

– Det blir en utmaning att nå ut till hela landet, konstaterade han enligt Reuters.

Tvivel mot sprutor

Lägg därtill att det i Afghanistan, liksom i grannlandet Pakistan, finns en utbredd misstänksamhet mot vaccinationskampanjer. Det kan ha att göra med att amerikanska CIA använde en sådan som täckmantel när man identifierade var i Pakistan terrorledaren Usama bin Ladin bodde, innan han dödades.

2019 förbjöd talibanerna Röda korset och Världshälsoorganisationen (WHO) att verka i talibankontrollerade områden i Afghanistan med hänvisning till att de "agerat misstänkt" – ett förbud som senare hävdes. Afghanistan är ett av få länder i världen där endemisk polio fortfarande finns och under det pandemiskuggade fjolåret ökade antalet fall där.

Vid sidan av de 500 000 doser covidvaccin som nu börjar ges väntar Afghanistan sprutor från det globala vaccinprogrammet Covax. De ska räcka till 20 procent av befolkningen. President Ashraf Ghani har satt en vaccintäckning på 40 procent som ett mål, enligt Reuters.

Tina Magnergård Bjers/TT

Ett offer för ett bombdåd i Kabul i Afghanistan tidigare i februari förs bort.
Ett offer för ett bombdåd i Kabul i Afghanistan tidigare i februari förs bort. Bild: Rahmat Gul/AP/TT

Afghanistan uppskattas ha 38 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Största delen av befolkningen livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.

Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.

Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.

Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan. Detta eftersom terrornätverket al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som ansågs ligga bakom dåden, hade en fristad hos talibanrörelsen. Det ledde till att talibanstyret föll.

Natostyrkan Isaf hade som mest omkring 130 000 soldater i Afghanistan. Omkring 50 länder har deltagit, däribland Sverige. Isafs stridande uppdrag avslutades officiellt den 31 december 2014, trots att läget då var fortsatt våldsamt och osäkert. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.

Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI med flera