Sammandrabbningar efter bön på Tempelberget

Palestinier och israelisk polis drabbade samman då tusentals muslimer återigen samlades för bön på Tempelberget en två veckor lång bojkott.

ANNONS
|

På torsdagseftermiddagen strömmade tusentals åter till området vid al-Aqsamoskén på Tempelberget för att delta i eftermiddagsbönen. Kort efter att de troende anlänt utbröt sammandrabbningar, enligt en AFP-korrespondent på plats.

Israelisk polis använde tårgas och sköt gummikulor och palestinier kastade sten. Palestinska Röda halvmånen rapporterar att fler än hundra personer skadats på Tempelberget och i närområdet.

Israeliska myndigheter har monterat ned de säkerhetsarrangemang vid de heliga platserna som väckt folklig vrede och lett till bojkotten. I tisdags plockade Israel ned de metalldetektorer som placerades ut vid ingångar till Tempelberget för två veckor sedan. Nu har även övervakningskameror och stålbarrikader avlägsnats.

Oroligheter befarade

Metallbågar och kameror sattes upp efter en attack för två veckor sedan, då två israeliska poliser dödades av israeliska araber som sedan flydde in på tempelområdet. Men arrangemangen medförde att också muslimer på väg till bön övervakades närgånget. I protest har bedjande därefter valt att stanna på gatorna utanför.

ANNONS

De senaste veckorna har präglats av både fredliga protester och våld. Fyra palestinier har skjutits ihjäl av israeliska styrkor och tre israeliska bosättare har knivmördats av en palestinier på Västbanken. På torsdagen sade Israels president Benjamin Netanyahu att den 19-årige palestiniern som mördat de tre bosättarna borde avrättas.

Varningar och vädjanden om lugn har kommit från omvärlden.

Nu handlar maningarna från muslimska ledare om att göra fredagsbönen till en styrkedemonstration för tron.

- Vi uppmanar imamerna att stänga alla moskéer i Jerusalem på fredagen, så att alla samlas till bönen vid al-Aqsa, säger Abd al-Azim Salhab vid den Jordanienstödda stiftelse som förvaltar moskéområdet.

Jordanien – som har fred med Israel – är ett av de länder som tidigare styrt över Jerusalem, och dess kungahus är inte bara finansiär till stiftelsen. Det har också påbrå från profeten Muhammed.

Omstridd plats

Helgedomarna uppe på Tempelberget – al-Aqsamoskén och Klippdomen – ligger i Jerusalems gamla stad, som Israel ockuperar sedan kriget 1967. För muslimer är det den heligaste platsen i världen näst Mecka och Medina, vilket bidrar till att konflikter om platsen kan sprida sig.

ANNONS

Under de byggnader som kan ses i dag antas det finnas rester av judiska tempel från äldre tid, av central betydelse i judisk historia. Den vördade Västra muren (Klagomuren) finns alldeles intill.

TT-AFP-Reuters

Fakta: Jerusalem

Jerusalems gamla stad hyser platser av stor religiös betydelse för muslimer, judar och kristna, som al-Aqsamoskén, Klippdomen, Klagomuren och Heliga gravens kyrka.

Enligt FN:s plan för Jerusalem efter andra världskriget skulle staden och dess omgivningar stå under internationell förvaltning, men ett samlat arabiskt angrepp på den nya staten Israel slutade med att västra Jerusalem hamnade under israeliskt styre och östra Jerusalem under arabiskt.

Under sexdagarskriget 1967 ockuperade Israel den östra delen av Jerusalem.

Israel betecknar staden som sin "eviga och odelbara huvudstad". 1980 antog Israel en lag om att utsträcka israelisk lag till att omfatta även östra Jerusalem, men anspråket har inte erkänts internationellt.

Israel har också byggt stadsdelar för judar i östra Jerusalem. Det ses av andra länder som ett brott mot folkrätten. Genèvekonventionerna förbjuder en ockupationsmakt att flytta in sin egen befolkning i området.

ANNONS