Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

De lokala kodklubbarna riktade mot barn är populära i Johannesburg i Sydafrika. På bilden syns elever från skolan Mikateka Primary.

Skolbarn i Sydafrika kodar för framtiden

Ideella organisationer i Sydafrika tar saken i egna händer när utbildningssystemet halkar efter. På lokala kodningsklubbar i Johannesburg samlas skolbarn för att utveckla sina egna mjukvaror – och på sikt lösa samhällsproblem.

Fler än 60 skolbarn i elvaårsåldern trängs i en stor lokal utanför Midrand i Johannesburg i Sydafrika. Eleverna har utrustats med grundläggande kunskaper i programmering, laptops och varsitt uppfinnarset. När de identifierat ett samhällsproblem är det dags att skapa mjukvara och bygga digitala prototyper.

- Vi bygger en kuvös till för tidigt födda eller sjuka barn, säger en elev från skolan Mikateka Primary utanför Johannesburg.

"Stor oro"

För att höja motivationen tävlar skolbarnen från grundskolorna mot varandra – rivalerna från närliggande Sedi-laka primary fokuserar på ett annat bekymmer i samhället, skriver nyhetsbyrån AFP.

- På nyheterna pratas det hela tiden om barn som försvunnit, så vi försöker bygga ihop en spårsändare som man kan fästa på kläder eller leksaker, säger en av dem.

Kodning är ju de instruktioner som robotar och datorer läser för att utföra någonting. På de lokala kodningsklubbarna i Johannesburg lär sig eleverna att designa koderna fördelade i block – något som gör programmeringen mer tillgänglig och enklare att förstå.

Bakom initiativet står ideella organisationer – bland dem Ort och We think code – varav flera hävdar att skolorna inte hänger med i den tekniska utvecklingen. Sydafrikas utbildningssystem får bottenbetyg i internationella jämförelser, endast en procent som gått ut gymnasiet tar examen från ett universitet och näringslivet lider av stor brist på kompetens.

- Bara det faktum att 80 procent av lärarna fortfarande använder sig av krita och tavla är en anledning till stor oro, säger Hendrick Makaneta, som kallar sig för utbildningsaktivist, till AFP.

- Det kan inte vara rätt att undervisningen 2018 ser likadan ut som den gjorde 1918.

Trend som sprider sig

Fenomenet med kodklubbar riktade till barn har även blivit populärt i Botswana och Kenya.

Och i Sverige finns liknande projekt. Föreningen Kodcentrum driver så kallade kodstugor och arbetar bland annat särskilt för att nå barn i socioekonomiskt utsatta områden.

- Vi brukar prata om en digital demokrati och hur viktigt det är att alla är inkluderade. Alla har inte förutsättningarna från föräldrar och skolor, säger Lisa Söderlund, projektledare på Kodcentrum, till TT.

Enligt henne kan programmering för barn ha flera syften – till exempel att vidga branschen och göra arbetsmarknaden mer tillgänglig. Men också att påverka den digitala tekniken i sig, som många gånger är utvecklad för en snäv målgrupp.

- Förstår man att applikationer och spel är skapade av människor förstår man också att man själv kan vara med och utveckla den digitala teknik som finns, säger Söderlund.