Det danskledda projektet Asim (Atmosphere-Space Interactions Monitor) kallas för "stormjägaren i rymden", och tittar sedan 2018 ner på jordens väder från Internationella rymdstationen.
Observatoriet kan nu i detalj följa väderfenomen som vi för bara några decennier sedan knappt visste fanns. Dels är de svåra att se från jordytan, dels varar de ofta bara i någon bråkdels sekund.
Det handlar om en slags blixtar som i stället för att slå ner på marken sprider sig uppåt i atmosfären. Exempelvis piloter har kunnat se dem då och då, men hur och varför de uppstår har varit oklart.
Beror på kväve
"Stormjägaren" samlar nu allt fler pusselbitar i ämnet. I tidskriften Nature berättar forskarna bland annat om ett kraftigt oväder vid Nauru i Stilla havet för två år sedan, med blå blixtar på ovansidan. En av dem var så kraftig att den utlöste en "blå jet" – en intensiv stråle som med en hastighet på 864 000 kilometer i timmen sköt upp till en höjd på 52 000 meter.
Att strålarna blir blå tror forskarna beror på kväve som reagerar på dessa höjder.
Efter jetstrålen uppstod också "älvor", en serie snabbt expanderande ljusringar som ESA tidigare har illustrerat i form av animeringar. Fenomenet påminner om ringarna som strålar ut efter en atombomb, men består bara av elektroner och radiovågor, och försvinner på något ögonblick.
Troddes vara ufo?
En besläktad energiavlossning Asim spanar efter, som dock inte förekom över Nauru, är röda "feer" (red sprites på engelska), ett slags spektakulära blixtknippen. De har fångats på bild vid sällsynta tillfällen, och tillsammans med älvorna tros de kunna ligga bakom en del av gångna tiders ufo-larm.
"Observationerna ger ledtrådar till hur blixtar börjar i molnen", skriver ESA. "Forskarna tror att dessa fenomen till och med kan påverka koncentrationerna av växthusgaser i jordens atmosfär" – och därmed alltså spela en roll, som ännu inte är klarlagd, i klimatförändringar.
Mycket att upptäcka
Astrid Orr, forskningsledare inom ESA, kallar Asims data för "fantastiska upptäckter", men signalerar samtidigt att slutsatserna som kan dras från ovädret över Nauru bara är början.
– Detta är en imponerande höjdpunkt bland de många nya fenomen Asim ser ovanför åskovädren, och visar att vi fortfarande har så mycket att upptäcka och lära oss om universum, säger hon.
Henrik Samuelsson/TT
Fakta: Asim
Asim är en tillsatsmodul till Internationella rymdstationen (ISS). Den skickades upp i en Dragon-kapsel från amerikanska Space X i april 2018.
Projektet sker inom ESA (Europeiska rymdstyrelsen), men i dansk regi och danska staten har betalat större delen av budgeten på runt 350 miljoner kronor.
Modulen är försedd med ett antal kameror och mätare för bland annat röntgen- och gammastrålar. Uppdraget är att studera väderfenomen, i synnerhet elektriska sådana.
Asim väger drygt 300 kilogram. Datan sänds ner till ett kontrollcenter i Belgien, men det går inte fort – uppkopplingshastigheten är 200 kbit/s, bra mycket lägre än en modern mobiltelefon.
Källa: ESA