Under Trumps regering har USA knutit allt tajtare band till Saudiarabien, inte minst genom presidentens rådgivare och svärson Jared Kushners nära relation till kronprins Mohammed bin Salman. Det konservativa kungariket och dess allierade i Persiska viken är centrala i Trumps högflygande mål om fred i Mellanöstern, ambitionen att sätta dit Iran och besegra sunniextremisterna IS i Syrien och andra länder.
Men sedan Riyad anklagats för att vara inblandat i det misstänkta mordet på Jamal Khashoggi ökar pressen på Trump att agera mot sina allierade i det saudiska kungahuset. Journalisten och dissidenten klev in på det saudiska konsulatet i Istanbul i förra veckan – och har inte setts till sedan dess.
- Det är en surrealistisk rysare som har ägt rum inne på konsulatet, säger Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Turkiska företrädare har pekat ut 15 saudiska medborgare som man misstänker flögs in till Istanbul för att mörda Khashoggi – uppgifter som har tillbakavisats från saudiskt håll. Fallet har fått många att dra paralleller till hur ryska agenter anklagats för nervgiftattacken i Salisbury i Storbritannien, något som lett till sanktioner mot Ryssland.
Inget vapenstopp
Om Khashoggi har blivit bragd om livet och Riyad ligger bakom riskerar det att ställa till svåra problem för Trump. USA exporterar vapen för mångmiljardbelopp till Saudiarabien och det innebär viktiga amerikanska jobb. Än så länge har presidenten tillbakavisat krav på att pressa Riyad genom att stoppa vapenexporten och han har stängt dörren för sanktioner. Men ett dilemma har tornat upp sig på hemmaplan.
- Trump vill naturligtvis inte att detta ska leda till drastiska åtgärder. Men frågor väcks nu i kongressen, även av Trumplojalister, säger Hammargren.
Dessutom har 22 senatorer skrivit till Trump för att med stöd av en lag om misstänkta utomrättsliga avrättningar få honom att starta en utredning av fallet Khashoggi, som i sin tur kan leda till sanktioner.
Skyller på USA
Vissa lägger en del av skulden till försvinnandet på USA och menar att Trumps starka stöd har gjort att Riyad vågar ta ut svängarna. En äregirig, ung kronprins känner att det inte finns något som bromsar honom eftersom Trumps regering har gett honom grönt ljus.
- Han har inte haft någon broms när det gäller krigföringen i Jemen från Trumpadministrationen. Men kan man binda brottsmistankarna vid Riyad så måste det få något slags konsekvenser för USA:s förhållande till landet, säger Hammargren.
Nu väntar världen på den turkiska polisens utredning. Under tiden kan Saudiarabiens ärkerival Iran, utkastad i kylan av Washington DC, gnugga händerna och låta Riyad svettas, säger Hammargren.
- Det här är mycket besvärade för Trumpadministrationen och frågan är hur de ska hantera det.
Bakgrund: Jamal Khashoggi
Jamal Khashoggi kommer från en rik familj i Saudiarabien och har jobbat nära ledande prinsar i landet. Han var bland annat medierådgivare åt den forne underrättelsechefen prins Turki Al Faisal. Därefter har han haft olika höga poster inom media i Saudiarabien.
I samband med den arabiska våren kritiserade Khashoggi kungahuset för att låta konservativa rättslärda stå i vägen för nödvändiga reformer. Khashoggi har gått från regimlojalist till reformist i sitt eget land för att bli dissident när han gick i exil 2017 i samband med att Mohammed bin Salman blev kronprins. Han flyttade till USA där han blev kolumnist i Washington Post.
Khashoggi menar att Saudiarabien under de facto-ledaren Mohammed bin Salman har blivit mer repressivt än tidigare.
När Khashoggi fick en snabbfil till amerikanska beslutsfattare genom sina kolumner och kunde ge sin bild av förtrycket i Saudiarabien – som stod i skarp kontrast mot den pr-bild av landet som pumpats ut – retade det Riyad till vansinne.
Källa: FOI
