Ilskna demonstranter satte upp brinnande barrikader i närheten av presidentpalatset i huvudstaden Caracas och på andra håll i landet under söndagen.
Frustrationen är stor efter det landsomfattande strömavbrottet i början av mars som nyligen följdes av ytterligare ett större avbrott, varpå elen fortsatt att komma och gå. Utan ström stannar inte bara mobilnät och internet utan även vattenverkens pumpstationer.
- Vi är här för att slåss för vatten och el, vi har varit utan vatten i runt tjugo dagar, säger en av deltagarna vid protesterna i centrala Caracas, försäljaren Yofre Gamez, till Reuters.
Maktkamp
Elkrisen har briserat mitt i den allt hårdare maktkampen mellan sittande president Nicolás Maduro och oppositionsledaren Juan Guaidó, som utropat sig själv till landets rättmätige ledare och fått stöd av USA och flera andra västländer. Guaidó manar på måndagen via Twitter till fortsatta protester mot regeringen, som han anklagar för att genom inkompetens och bristande underhåll ha orsakat strömavbrotten.
Maduro skyller å sin sida på sabotage av elnätet från oppositionen och USA. Under söndagen meddelade han att elen under de kommande 30 dagarna ska ransoneras enligt en plan med fokus på att säkra vattentillgången.
Dessutom har myndigheterna beslutat att arbetsdagen inom både offentlig och privat sektor får pågå som längst till klockan 14, samt att skolor ska hålla fortsatt stängt för att spara el.
Väcker ilska
Under strömavbrotten har vattentankbilar satts in för att leverera vatten till de värst drabbade områdena.
Det väcker dock ilska hos en del demonstranter. Ett hundratal människor som blockerade infartsvägarna till Caracas-stadsdelen 23 de enero under söndagens protester jagade bort två anländande tankbilar medan de skanderade "vi vill ha vatten i kranen", rapporterar nyhetsbyrån Efe.
Venezuelas elproblem kan delvis förklaras med att landets infrastruktur fungerar dåligt. Dessutom är elnätet eftersatt med otillräckliga investeringar och dåligt underhåll.
Enligt regeringens version har bland annat elektromagnetiska attacker, prickskyttar och anlagda bränder använts för att slå ut elen.
Fakta: Styret i Venezuela
Landets allt mer auktoritäre ledare Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chávez 2013.
I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i nationalförsamlingen, som nu leds av oppositionsledaren Juan Guaidó. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger som är politiska motståndare.
För att runda situationen genomförde Maduro i augusti 2017 ett omstritt val till en ny konstituerande församling, en grundlagsförsamling, med befogenhet att skriva om grundlagen.
Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas. Han utropades till segrare i valet som hölls i maj 2018. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet. Valet har dömts ut av delar av omvärlden som orättvist, och både USA och EU har infört sanktioner mot Venezuela med anledning av den politiska krisen.
Källa: Landguiden/UI