Lagstiftningspaketet – förkortad WAB – ska behandlas i rekordtempo, om Johnsons majoritetsledare i underhuset, Jacob Rees-Mogg, får som han vill.
Ett första allvarligt test sker då ledamöterna ska godkänna hans tidsplan – en programproposition – som syftar till att avsluta behandlingen i underhuset redan på torsdag.
– De som inte röstar för programpropositionen röstar för att inte genomföra brexit till den 31 oktober, varnar Rees-Mogg i underhuset.
Nej från talman
Regeringen hade visserligen helst velat se utträdesavtalet godkänt redan på förhand. Men det gick inte i lördags, då parlamentet bestämde sig för att säga varken ja eller nej, utan bara att ett godkännande måste vänta till hela lagstiftningen är slutbehandlad.
Och det gick inte på måndagen, då talman John Bercow som väntat konstaterade att inget nytt tillkommit sedan i helgen som skulle motivera ett nytt försök till omröstning.
Det gillas inte av regering och brexitanhängare.
– Det är uppseendeväckande hur ofta ni tillfredsställer den ena sidan och inte den andra, klagar konservative ledamoten Bernard Jenkin i en välformulerad men svidande kritik av talmannen.
Bercow står dock på sig och anser att regeringen i stället "bara" behöver se till att få lagen behandlad i vanlig ordning.
– Det finns inget som hindrar regeringen att få som den vill före månadsskiftet, säger talmannen.
Krig och fred?
För att Boris Johnson ska kunna uppfylla sitt löfte om ett EU-utträde till den 31 oktober måste nu hela lagförslaget skyndas igenom i rekordtempo.
Arbetet inleds på tisdagsmorgonen, varpå ändringsförslag kan föras fram av ledamöterna. Redan då lär de första orosmolnen skocka sig.
"Det är en enorm uppgift, eftersom förslaget kommer att utsättas för en hel svärm av ändringsförslag samtidigt som själva lagen är en bjässe. Det är som att be parlamentsledamöterna läsa klart (Leo Tolstojs) Krig och fred på bussen på väg hem från jobbet", skriver BBC:s biträdande politikredaktör Norman Smith.
EU tar det lugnt
Samtidigt har Johnson brevledes redan bett EU om en förlängning – även om han också skickat brev med budskapet att han helst vill slippa.
Det spelar inte någon större roll för EU, där både EU-parlamentet och flera länder flaggar för att ta det lugnt och avvakta.
– Vi kommer att ge rådet att det behövs en fullständig ratificering i Storbritannien innan vi kan hålla vår slutliga omröstning, säger belgiske ledamoten Guy Verhorfstadt, ordförande i EU-parlamentets brexitstyrgrupp, till BBC.
– Jag har sagt flera gånger att jag inte har något emot en förlängning i några dagar eller veckor, om det behövs för en bra lösning. Vi kommer att ha lite bättre översikt inom några dagar och då kommer vi att ta vårt ansvar och ta ett beslut, säger i sin tur Tysklands ekonomi- och energiminister Peter Altmaier i tysk radio.
Wiktor Nummelin/TT
Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU. Lämna-sidan vann med 52 procent mot 48 procent. Den 29 mars 2017 informerades EU formellt om det brittiska beslutet och förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.
Avtalet blev klart i november 2018 och har godkänts av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May. Det brittiska underhuset har dock tre gånger om sagt nej till avtalet, vilket lett till att utträdesdatumet tills vidare skjutits upp till åtminstone den 31 oktober.
May tvingades avgå i somras och har ersatts av Boris Johnson, som utlovat att landet ska lämna EU när förlängningstiden går ut, oavsett om det då finns ett avtal eller inte. Ett ändrat utträdesavtal har förhandlats fram, men ännu inte behandlats i underhuset. Parlamentet har samtidigt drivit igenom ett krav på Johnson att be EU om ytterligare förlängd förhandlingstid, för att undvika ett utträde utan avtal.
Vägen mot Storbritanniens utträde ur EU är fortsatt snårig och oklar. Den brittiska regeringen hoppas via en påskyndad procedur få hela utträdeslagen – förkortad WAB – godkänd i underhuset till på torsdag för att sedan kunna skicka den till formellt klartecken även från överhuset på fredag.
Om en majoritet kan hålla ihop för att godkänna regeringens linje kan även EU-parlamentet snabbt godkänna avtalet, sannolikt i så fall via en extrainsatt session i nästa vecka. Går allt vägen kan Storbritannien lämna EU den 31 oktober, varpå en 14 månader lång övergångsperiod omedelbart inleds.
Oppositionen i Storbritannien förbereder dock en stor mängd ändringsförslag som kan få stora konsekvenser. Om dramatiskt annorlunda ändringar går igenom kan regeringen komma att dra tillbaka hela lagförslaget. I så fall väntar sannolikt en förlängning av Storbritanniens förhandlingstid med EU, följt av ett brittiskt nyval.
Ett avtalslöst utträde den 31 oktober är fortfarande också en möjlighet, men kräver i så fall att de kvarstannande EU-länderna ska säga nej till den förlängningsansökan som premiärminister Boris Johnson motvilligt skickade in i lördags.