De grönas toppolitiker Cem Özdemir och Katrin Göring-Eckardt inför måndagens samtal.
De grönas toppolitiker Cem Özdemir och Katrin Göring-Eckardt inför måndagens samtal.

Tiden rinner ut för tyska regeringssamtal

Två månader har snart gått sedan valet i Tyskland, men en ny regering är ännu långt borta. Under torsdagen ska fyra partier enas om ett underlag för regeringsförhandlingar. Blir det en brokig och oprövad koalition – eller havererar samtalen, med nyval som trolig följd?

ANNONS
|

Frågan kan avgöras av De gröna, som låter en extrainsatt kongress fatta beslutet.

Det är inte första gången Angela Merkels kristdemokratiska union försöker enas med De gröna efter ett tyskt val. För fyra år sedan var det samma visa. Då kollapsade samtalen eftersom De gröna ansåg att de politiska skillnaderna var för stora.

I år är migrationspolitiken den stora knäckfrågan. Ett scenario är att samtalen brakar samman under torsdagens avgörande möte med de så kallade Jamaicapartierna (efter färgerna i landets flagga).

Om man däremot lyckas enas om ett underlag kan det i stället bli nästa helg som samarbetets framtid avgörs, då De gröna kallat till en extrainsatt kongress som ska besluta om huruvida det blir några formella koalitionsförhandlingar eller inte.

ANNONS

Realister och idealister

Såväl Merkels CDU som de övriga två partierna som skulle ingå i en "Jamaicaregering" (CSU och FDP) fattar sina beslut på styrelsenivå, medan De gröna bjuder in delegater från hela landet till Berlin för att avgöra frågan. Där möts mittenorienterade realpolitiker och vänsterinriktade idealister, eller "realos" och "fundis" (fundamentalister).

- Realpolitikerna skulle ganska enkelt kunna komma överens åtminstone med CDU om en lösning för kolkraften. Men även vänsterfalangens röster behövs. Om de inte är med så blir det ingenting, säger Thomas Sommerer, Tysklandsexpert och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Bland partiets "realos" kan exempelvis nämnas Winfried Kretschmann, som leder delstatsregeringen i Baden-Württemberg, där De gröna sedan i fjol styr tillsammans med CDU. På andra sidan står bland andra Jürgen Trittin, som var miljöminister under Gerhard Schröder.

Gått till mötes

De gröna har till viss del gått övriga partier till mötes i två viktiga stridsfrågor: utfasningen av kolkraft och frågan om ett framtida förbud mot bensin- och dieselbilar. Partiet kan tänka sig att avstå från att slå fast specifika datum, något man tidigare krävt. En förklaring till kompromissviljan står att finna i efterspelet till 2013 års parlamentsval, enligt Sommerer.

ANNONS

- Den gången fick de vara syndabock för att det inte blev något samarbete med Kristdemokraterna. De anklagades för att ha varit för passiva, för rigida. Det vill man undvika nu, att framstå som kompromisslösa, säger han.

Havererar samtalen kan ett nyval stå för dörren. Jamaicakoalitionen är nämligen den enda matematiskt och politiskt möjliga konstellationen efter valet den 24 september.

Åsiktsskillnaderna i frågor om migration och klimat ser på pappret närmast oöverbryggbara ut. Det behöver dock inte innebära att inga framsteg görs bakom stängda dörrar – det ligger i alla partiers intressen att in i det sista tona ned bilden av kompromissvillighet, åtminstone utåt, tror Sommerer. Man har ju sina partimedlemmar att tänka på.

- Det får inte se för lätt ut, säger han.

TT
Fakta: De gröna

De gröna (på tyska Bündnis 90/Die Grünen) grundades 1993 då det västtyska partiet De gröna gick samman med delar av den östtyska medborgarrörelsen. Det västtyska partiet kom in i förbundsdagen i Bonn 1983. Mellan 1998 och 2005 bildade De gröna regering tillsammans med Socialdemokraterna under ledning av Gerhard Schröder.

Partiet driver bland annat frågor om miljö, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Inför valet 2013 satsade man på att locka vänsterväljare genom att fokusera på fördelningspolitik, men tappade i stället stöd jämfört med föregående val. Många brukar tala om dels en realpolitisk och mittenorienterad, dels en idealistisk och vänsterinriktad falang.

Cem Özdemir och Katrin Göring-Eckardt var toppkandidater i årets val, då en liberal asyl- och migrationspolitik blev en central valfråga för partiet. I valprogrammet krävde man också ett förbud mot icke avgasfria bilar från 2030, samt avskaffandet av sambeskattning för nya äktenskap och ett stopp för genmodifierade grödor.

Sedan mitten av oktober sitter De gröna i sonderingssamtal med partierna CDU, CSU och FDP.

Källa: Bundeszentrale für politische Bildung

Bakgrund: Svåra samtal

Parlamentsvalet i Tyskland den 24 september blev ett fiasko för den tyska politikens två dominanter CDU/CSU och SPD. Valets stora vinnare var högerpopulistiska AFD, som tog plats i förbundsdagen. Även liberala FDP – som åkte ur parlamentet 2013 – gjorde ett starkt val och kunde åter ta plats.

Redan på valnatten meddelade den modfällda SPD-ledningen att man lämnar det koalitionssamarbete med CDU/CSU som styrt Tyskland sedan 2013. Därmed återstår endast en matematiskt och politiskt möjlig regeringskonstellation: en så kallad Jamaicakoalition, med CDU/CSU, FDP och De gröna. Modellen har fått sitt namn efter färgerna i jamaicanska flaggan, och har inget med landet i fråga att göra.

Sedan mitten av oktober pågår sonderingssamtal mellan de fyra partierna. Torsdagen 16 november eller senast under natten mot fredagen ska de vara klara, därefter ska respektive parti bestämma om man är redo att gå in i regelrätta koalitionsförhandlingar.

Skulle förhandlingarna haverera har förbundspresident Frank-Walter Steinmeier två möjligheter: att föreslå förbundsdagen att återvälja Angela Merkel som kansler – vilket skulle innebära ett för tyska förhållanden ovanligt minoritetsstyre och är ett osannolikt alternativ – eller att upplösa parlamentet och utlysa nyval.

ANNONS