Enligt Stig Fredrikson är det svårt att sia exakt om hur kriget ska sluta. De två sätt som konflikten kan ta slut är antingen rent militärt, eller politiskt.
– Rysslands avsikt är naturligtvis att besegra den ukrainska krigsmakten och få dem att ge upp. Att kämpa ner dem helt enkelt. Sen är avsikten förmodligen att gripa den ukrainska ledningen och tillsätta en marionettregering, säger Stig Fredrikson, journalist, författare och tidigare utrikeskorrespondent i Moskva.
Vilka andra scenarier ser du?
– Det kan bli ett utdraget krig. Jag tror att ukrainarna kommer att göra motstånd och att det blir ett partisankrig. Men den ryska krigsmakten är överlägsen, och framförallt har de övertaget i luften och till sjöss. Den ukrainska krigsmakten har framförallt infanteri och markstridstrupper.
För att kriget ska avslutas på politiskt håll tror Stig Fredrikson att det krävs en splittring i Putins innersta krets i Kremlin.
– Man kan bara ha en stilla förhoppning om att det finns någon i Moskva som säger att det här är galenskap, att Putin har blivit galen. Någon som tar befälet och säger att ”vi kan inte hålla på så här, vi måste sluta”, men jag kan inte se vem den personen skulle vara.
Kan detta vara slutet för Putin?
– Jag tror inte att vi är där än, men jag tror att man i historien kommer att se kriget i Ukraina som slutet på Putins styre, men jag kan inte säga när det sker. Sen kan man också undra, vilket många också gör i dag, hur det står till mentalt med Putin, om han är helt tillräknelig.
”Den ukrainska regeringen borde lämna Kiev”
Jan Hallenberg, forskningsledare på Utrikespolitiska institutet förklarar att det är tydligt att Putins mål är att ta Kiev så fort som möjligt och ersätta det ukrainska styret.
– Det kan ta några dagar, eller om det sker redan idag. Men frågan är om regeringen finns kvar där eller inte. De borde lämna Kiev och försöka fortsätta leda motståndet närmare den polska gränsen. Till exempel i Lviv, säger han.
Kriget kommer dock att fortsätta.
– På något sätt kommer kriget att fortsätta även om Kiev faller. I någon form av folkuppror med fortsatta strider. Det är många som har vapen, eller som fått vapen av regeringen, men hur många de är och hur villiga de är att slåss, det är omöjligt att veta.
Hur ser Rysslands taktik ut?
– Det är tydligt att de försöker med en så kallad ”decapitation”, alltså att genom att hugga huvudet av ledningen så kommer landet att kollapsa, på samma sätt som USA gjorde med Saddam Hussein för 19 år sedan.
Du ser inget politiskt slut på kriget?
– Nej, det tror jag inte, Putin har ingen anledning att göra några kompromisser. Han har bestämt sig för det här och han kommer inte att ge upp förrän han störtat regeringen i Kiev. Sedan har han gjort uttalanden som jag tolkar som att de ryska styrkorna kommer att dra sig tillbaka efter att regeringen störtats, men jag har svårt att se att de skulle göra det.
”Det finns inga förutsägbara krig”
När det gäller det politiska läget i Moskva, tror Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI att vi i västvärlden blir de sista som får reda på en eventuell splittring i den politiska eliten kring Putin.
– Jag tror det är farligt att ägna sig åt önsketänkande. Snarare är det så att den politiska eliten i Ryssland nu sår vad de länge har skördat. Där man byggt upp ett auktoritärt system som är väldigt upphängt på en person och man systematiskt har försvagat alla politiska institutioner i landet utom de väpnade styrkorna och säkerhetstjänsten.
Hon är specialist på rysk inrikes- och säkerhetspolitik och menar att det är oklart hur stort folkligt stöd Putin har för kriget.
– Det är väldigt svårt att säga. Jag har inte sett några oberoende opinionsundersökningar sedan krigsutbrottet. Den senaste jag sett från Levadacentret, som är det mest pålitliga opinionscentret, släpptes i dag och det som slår mig i den är att över hälften av de tillfrågade inte följer händelseutveckling i Ukraina med något större intresse.
Vad visar siffrorna i den?
– Den är gjort fram till den 21 februari, och då trodde ungefär hälften att det skulle bli krig i Ukraina. Den visar också att det fanns ett stöd för att godkänna självständighet i Donetsk och Luhansk och 33 procent stödde självständighet, 25 procent ville att de skulle införlivas i Ryssland. Men här har man inte frågat om stöd för ett ryskt angrepp på Ukraina.
Enligt Carolina Vendil Pallin hörs fler och fler prominenta röster som uttalar sitt motstånd mot kriget.
– Dmitrij Muratov, den ryska nobelpristagaren på tidningen Novaja Gazeta har till exempel gjort kraftiga uttalanden och det är slående hur många artister och journalister som visar att de inte stöder kriget. I går greps också 1700 personer som protesterade mot kriget på olika platser i Ryssland.
Hur tror du det kommer att sluta?
– Det finns inga förutsägbara krig, inte ens när det tycks som att en motståndare har väldigt mycket mer militära resurser. Det har till exempel USA fått erfara i Afghanistan. Så det beror väldigt mycket på hur den militära operationen som Ryssland har satt igång fortskrider. Jag skulle också säga att det beror på omvärldens reaktioner och den inrikespolitiska utvecklingen inne i Ryssland.
