Hans Wallmark, riksdagsledamot för Moderaterna och ordförande i utrikesutskottet.
Hans Wallmark, riksdagsledamot för Moderaterna och ordförande i utrikesutskottet.

Tre röster om Sveriges tid i säkerhetsrådet

Två års svenskt medlemskap i FN:s säkerhetsråd är snart till ända. TT har pratat med tre sakkunniga om hur de ser på Sveriges tid i rådet. Följande frågor har ställts: 1. Hur ser du på Sveriges tid i FN:s säkerhetsråd? 2. Vad anser du är de största framgångarna? 3. Vad är du mest kritisk till? 4. Var det värt det?

ANNONS
|

Hans Wallmark, riksdagsledamot för Moderaterna och ordförande i utrikesutskottet:

1. Det finns både för- och nackdelar. Diskussionen om kampanjarbetet kastade en skugga över att vi valdes in. Sedan tycker jag att medlemskapet har använts på ett bra sätt. Det har stärkt Sveriges plats och position, ett tecken på det är de Jemensamtal som förts i Sverige.

2. Att Jemensamtalen verkligen blev av får föras till kontot över framgångar. Och det som ibland försvinner i den svenska debatten är att regeringen fullföljt vad jag skulle kalla en svensk linje i förhållande till Ukraina. Man har varit en tydlig advokat och röst för Ukraina med allt vad det innebär. Det är inte enkelt med tanke på att Ryssland är en permanent säkerhetsrådsmedlem med vetorätt, där förtjänar regeringen beröm.

ANNONS

3. Det fanns en vilja att reformera systemet men utfallet är inte så imponerande. FN:s stora utmaning är att strukturen kan förhindra saker och ting. Under de här två åren har säkerhetsrådet hanterat kriserna i Syrien och Nordkorea och där har strukturen (det vill säga Rysslands och Kinas vetorätt) förhindrat vettiga åtgärder. Och från svensk parlamentarisk sida har vi fört fram behovet av att lyfta situationen i Venezuela, där tycker många att regeringen gjort för lite.

4. Jag tillhör dem som är för att vi nu gör en ordentlig, oberoende utredning som tittar på hur det var att hamna i FN:s säkerhetsråd. Även Moderaterna var aktivt för att ta plats i rådet, men det gäller att ha en tydlig ambition och den vi får utvärdera i efterhand. Av naturliga skäl har det varit väldigt stort fokus på säkerhetsrådet nu, vilket kan ha tagit kraft och energi från EU. Nu är det viktigt att vi återtar det som borde vara vår självklara roll som en av ledarna i det europeiska samarbetet.

Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds:

1. Medlemskapet har haft stor betydelse, framförallt för att lyfta den feministiska utrikespolitiken. Sverige har jobbat hårt för kvinnors och flickors rättigheter och inkluderande beslutsprocesser som jag tror haft inverkan på säkerhetsrådet. Sverige har dessutom tydliggjort att klimatförändringar är en säkerhetsfråga och att säkerhetsbegreppet omfattar mer än militärt skydd av nationens gränser.

ANNONS

2. Bra insatser som gjorts är exempelvis att förföljelsen av rohingyer i Myanmar tagits upp, mycket tack vare Sverige. Men med tanke på hur svårt och komplext läget är i världen tänker jag att det är det långsiktiga och struktur- och normförändrande arbetet som är den största framgången – som att få till en mer konstruktiv och mindre hård debatt.

3. Jag önskar att Sverige hade tagit chansen och lyft det faktum att de fem permanenta medlemmarna också är världens största vapenproducenter. Man hade kunnat adressera den globala vapenhandeln och den militära upprustningens destruktivitet.

4. Jag tycker att det är viktigt att satsa på att Sveriges feministiska röst får genomslag internationellt. Det är alltid bättre att investera i fredsbyggande, diplomatiska initiativ än militär upprustning – men det måste vara en öppen och transparent process. Under de här två åren har Sverige stärkt sin roll som den sansade medlaren som lyfter den feministiska och inkluderande politiken och det har betytt mycket.

Peter Wallensteen, seniorprofessor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet

1. Den har varit framgångsrik, man har uppnått det man sa att man skulle göra. Redan första månaden var Sverige med och hanterade krisen i Gambia och nu i december har Jemensamtal hållits i Rimbo och FN:s generalsekreterare har varit här. Sverige har uppenbart använt medlemskapet väldigt väl.

ANNONS

2. Kanske att man har lyckats skapa lite mer gemenskap bland de tio invalda medlemmarna, vilket är viktigt för den interna dynamiken. De invalda står för en mer oberoende röst, bortom de fem permanenta medlemmarna som annars dominerar debatten. Rådets arbetsmöte i skånska Backåkra bidrog definitivt till bättre stämning, faktum är att inga veton har lagts sedan den 1 juni.

3. Det är inte direkt ett svenskt misslyckande, men det är frustrerande att se hur svårt det är att få upp frågor på agendan där stormakterna är direkt inblandade. Nu ligger Kamerunfrågan och bubblar, den kan bli en ny kris i Afrika men har inte gått att få upp på agendan eftersom den berör både Frankrike och Storbritannien. Samma sak med Ukrainafrågan som rör Ryssland, Palestinafrågan där USA har intressen och Myanmar där Kina blockerar beslut.

4. Jag tycker det. Sverige har bidragit konstruktivt, vi har stärkt vår ställning internationellt och fått kunskap som vi kommer att ha nytta av i många år. Jag var i New York i november och pratade med diplomater och de var väldigt imponerade av svenskarna som "dök upp i alla möjliga sammanhang och alltid var så pålästa och förberedda".

TT

Fakta: FN:s säkerhetsråd

FN:s säkerhetsråd har 15 platser varav fem är permanenta: USA, Storbritannien, Ryssland, Kina och Frankrike. Övriga tio platser väljs på två år och fördelas mellan olika regioner.

Säkerhetsrådet har huvudansvaret för att upprätthålla internationell fred och säkerhet, enligt FN-stadgan. De beslut rådet tar är bindande för alla medlemsstater inom FN. De permanenta medlemmarna har vetorätt och kan därmed stoppa beslut.

Sverige är 2017–2018 invald medlem. Sverige har suttit i säkerhetsrådet vid tre tillfällen tidigare, 1957–58, 1975–76 och 1997–98.

Vid sidan av Sverige och de fem permanenta medlemmarna är följande länder nu invalda i rådet: Bolivia, Elfenbenskusten, Ekvatorialguinea, Etiopien, Kazakstan, Kuwait, Nederländerna, Peru och Polen.

ANNONS