Tripoli vädjar till FN efter våldsspiral

Över en månad av blodiga strider i Tripoli har paralyserat Libyens bräckliga enhetsregering. Nu ber den FN att släppa politiken – och i stället fokusera på grundläggande säkerhet.

ANNONS
|

- Prioritet måste ges till säkerhet och stabilitet, säger enhetsregeringens utrikesminister Mohamed Siala inför FN:s generalförsamling.

FN-insatsen i Libyen bör ställas om, tillägger han.

- Vi uppmanar till en omvandling av Unsmil, som är en särskild politisk insats, till en insats till stöd för Libyens säkerhet och stabilitet.

ANNONS

Gytter av miliser

Siala preciserar dock inte om han tänker sig regelrätta fredsbevarande FN-styrkor, eller någon annan form av säkerhetsstöd.

Minst 117 människor har dödats och 400 skadats under en månad av strider mellan olika väpnade grupper i Tripoli. Sedan i onsdags har vapnen tystat då enhetsregeringen, GNA, meddelade att man fått till en vapenvila.

Gyttret av väpnade grupper och deras skiftande allianser innebär stora problem för GNA, som själv är beroende av miliser för sin säkerhet. I utbyte mot militärt stöd har grupperna infiltrerat både politiska och militära institutioner i Tripoli.

Svår sits

Enligt den nya vapenvilan har GNA åtagit sig att klippa de banden och i stället försöka uppnå ett statligt våldsmonopol.

Det lär bli svårt.

- Dessa grupper har varit smarta nog att ta sig in i huvudstadens polis och dess ekonomiska institutioner. GNA samarbetar med dem, är beroende av dem och lutar sig mot dem, säger Jalel Harchaoui, Libyenkännare vid Université Paris 8, till AFP.

Det svårt krigshärjade Libyen har inte haft en fungerande och allmänt erkänd regering sedan diktatorn Muammar Gaddafi avsattes och dödades i ett Nato-stött uppror 2011.

ANNONS

Unsmil inrättades samma år för att ge stöd till försöken att bygga nya myndigheter. FN-insatsens fokus har legat på att få till politisk dialog mellan de olika väpnade och politiska fraktionerna.

Enhetsregeringen i Tripoli kom till efter en överenskommelse som förhandlats fram av FN. Den har dock inte erkänts av ett konkurrerande självutnämnt styre i östra Libyen.

TT-AFP-Reuters

Fakta: Libyen-kriget 2011

Efter det att den arabiska våren nått Libyen, i form av stora protester mot den hårdföra Gaddafi-regimen, utbröt tidigt 2011 inbördeskrig. Arabförbundet föreslog en flygförbudszon och en sjöblockad mot landet, vilket FN:s säkerhetsråd beslutade om i mitten av mars.

Den internationella militärinsatsen kallades Unified Protector och leddes av Nato, i praktiken Frankrike och Storbritannien. Efter förfrågan från Nato beslöt Sverige i slutet av mars att bidra med Gripenplan. Dessa skulle dock endast övervaka, och fick bara använda sina vapen i självförsvar.

Operationen avslutades både för svensk och internationell del i oktober 2011, sedan diktatorn Muammar Gaddafi jagats på flykt och rebelledare förklarat Libyen befriat.

Sedan dess har krig dock utbrutit igen, och Libyen befinner sig numera i kaos.

ANNONS