Ett amerikanskt stridsflygplan ombord på hangarfartyget Abraham Lincoln i Persiska viken. Bild från början av juni.
Ett amerikanskt stridsflygplan ombord på hangarfartyget Abraham Lincoln i Persiska viken. Bild från början av juni.

Trump: Drog tillbaka anfall tio minuter innan

Donald Trump bekräftar att han beordrade – och drog tillbaka – ett flyganfall mot iranska mål. "Jag har ingen brådska", skriver den amerikanske presidenten på Twitter.

ANNONS
|

Trump bekräftar nu amerikanska medieuppgifter om att ett vedergällningsanfall mot Iran stoppades på torsdagen, efter att insatsen redan inletts.

"Vi hade fingret på avtryckaren i går kväll och var redo att slå tillbaka mot tre olika positioner när jag frågade hur många som kommer att dö. 150 människor, var svaret från en general. Tio minuter före anfallet stoppade jag det, inte proportionerligt mot att skjuta ned en obemannad drönare. Jag har ingen brådska, vår militär är upprustad, ny och redo, överlägset den bästa i världen", skriver den amerikanske presidenten på Twitter.

ANNONS

Iran: Kunde ha skjutits ned

Det stoppade anfallet skulle ha varit en hämnd för nedskjutningen av en amerikansk drönare. USA hävdar att drönaren befann sig i internationellt luftrum, medan Iran bestämt påstår att den tagit sig in på dess territorium. Bägge länderna har visat upp bevismaterial som de hävdar stärker deras respektive versioner.

Iran uppger att landet också kunde ha skjutit ned ett bemannat amerikanskt militärplan som färdades tillsammans med drönaren.

- Med den amerikanska drönaren fanns också ett amerikanskt P-8-plan med 35 personer ombord. Det planet tog sig också in i vårt luftrum och vi kunde ha skjutit ned det men lät bli, säger Amirali Hajizadeh, chef för revolutionsgardets flygvapen, till AFP.

Iran informerat?

Strax efter att uppgifterna om att Trump beordrat och dragit tillbaka flyganfallet spreds över världen kom en iransk replik. För Reuters uppger iranska källor att Teheran, via Oman, mottog ett meddelande från Trump med en varning om ett nära förestående angrepp.

"Ledaren är emot alla slags samtal men meddelandet kommer att delges honom så att han kan fatta ett beslut. Vi gjorde dock klart för den omanska företrädaren att en attack mot Iran kommer att få regionala och internationella konsekvenser", sade en källa till nyhetsbyrån.

ANNONS

USA har bett FN:s säkerhetsråd om ett möte på måndag för att diskutera Iran, uppger diplomatkällor för Reuters.

Under mötet ska USA presentera ytterligare information från landets undersökning av de senaste attackerna mot oljefartyg, lyder ett meddelande från USA till rådets övriga medlemsländer.

"Fortsätter avfärda diplomati"

USA:s särskilde Iransändebud, Brian Hook, gick på fredagen hårt åt Iran.

- De fortsätter att avfärda diplomatiska försök att minska spänningarna, sade Hook under ett besök i Saudiarabien, där sändebudet befann sig för att söka stöd för den amerikanska linjen.

- Vi bekräftade kungadömets stöd för USA:s kampanj för att sätta maximal press på Iran, som är ett resultat av fortsatta iranska fientligheter och terrorism.

TT

Bakgrund: Upptrappning mellan USA och Iran

USA och Iran har inga formella diplomatiska relationer sedan den islamiska revolutionen 1979, då den USA-vänlige shahen ersattes av den religiöse ledaren Ruholla Khomeini. Men tonläget länderna emellan har höjts under senare tid.

I maj 2018 fullföljde USA:s president Donald Trump sitt vallöfte om att lämna Iranavtalet, den överenskommelse om hävda sanktioner i utbyte mot att Iran skalade ned sitt kärnenergiprogram som Trumps föregångare Barack Obama såg som en av sina största utrikespolitiska bedrifter.

Sedan dess har USA infört omfattande sanktioner mot Iran samt försökt sätta press på dess handelspartners.

Temperaturen steg ytterligare när USA i april terrorstämplade Irans revolutionsgarde, en parallellorganisation till landets armé.

I maj sade USA:s nationelle säkerhetsrådgivare John Bolton att USA sett ett antal "oroande och eskalerande indikationer". Som svar skulle USA öka sin militära närvaro i Persiska viken för att "sända ett klart och tydligt budskap till den iranska regimen att alla angrepp på våra eller våra allierades intressen kommer att mötas med skoningslös kraft".

Den 12 maj saboterades fyra oljetankrar i Persiska viken. USA:s John Bolton lade skulden på Iran, som kategoriskt förnekade inblandning. Den 13 juni saboterades ytterligare två tankrar i Omanbukten. Återigen anklagade USA Iran, som återigen förnekade.

Trump har explicit sagt att han inte "vill gå in i krig". Men vid sidan av vapenskramlet har även de verbala angreppen blivit allt mer hätska. I maj skrev Trump på Twitter att: “Om Iran vill bråka så kommer det att bli det officiella slutet för Iran.” I juni kallade Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei Trump “inte värdig” att kommunicera med.

Den senaste tidens upptrappning sker parallellt med att Iran och USA stöttar olika sidor i krigen i Syrien och Jemen, samt olika politiska läger i det instabila Irak.

ANNONS