EU:s två stormakter samlade ihop sina åsikter under ett webbmöte på högsta nivå under måndagseftermiddagen.
Det som nu föreslås är visserligen "bara" ett inspel från två länder, men med tanke på deras ekonomiska och politiska tyngd lär det bli svårt för övriga EU att säga nej.
De två länderna föreslår en europeisk återuppbyggnadsplan värd 500 miljarder euro – runt 5 300 miljarder svenska kronor.
Viktigast av allt: Pengarna ska inte ges i lån utan som direkt stöd till de värst drabbade sektorerna och regionerna.
"Kolossal insats"
– Det krävs en kolossal insats och vi från fransk och tysk sida är redo för det. Vi är övertygade om att de här åtgärderna är berättigade och nödvändiga, säger Merkel på videolänk från Berlin, medan Macron framträder i Paris.
– Det här är ett starkt ekonomiskt svar som kommer ge oss möjlighet att bekämpa arbetslösheten i de mest sårbara regionerna, säger Macron.
Stödpengarna ska lånas ihop gemensamt av EU, med garantier från medlemsländerna. Återbetalningen ska också ske gemensamt – inte ensamt av de länder som hjälpen hamnar hos.
– De (lånen) kommer sedan att gradvis betalas tillbaka under ett flertal framtida EU-budgetar, säger Merkel.
EU-kommissionen – som håller på att finjustera egna förslag om återhämtningsstöd och ny långtidsbudget – ger tummen upp till det tysk-franska initiativet.
"De bekräftar omfattningen och storleken på den utmaning som Europa står inför och lägger den rätta vikten vid behovet av att arbeta fram en lösning med EU-budgeten som grund", sägs i ett uttalande från kommissionsordförande Ursula von der Leyen, vars förslag väntas bli framlagda på onsdag i nästa vecka, den 27 maj.
Flera välkomnar
Även permanente rådsordföranden Charles Michel är nöjd.
"Det här är ett steg i rätt riktning. Jag manar alla 27 medlemsländer att arbeta i kompromissens anda så fort EU-kommissionen har lagt sitt förslag", skriver Michel på Twitter.
Christine Lagarde, chef för Europeiska centralbanken (ECB), är en annan som luftar samtycke:
– Det fransk-tyska förslaget är ambitiöst, målinriktat och välkommet, säger hon.
Inte minst länder som Österrike och Nederländerna kommer dock att bli svåra att övertyga.
– Vi kommer att fortsätta visa solidaritet och stödja de hårdast drabbade länderna, men det måste göras via lån, inte bidrag, säger exempelvis Österrikes förbundskansler Sebastian Kurz enligt nyhetsbyrån APA.
Vård-EU?
Macron och Merkel varslar samtidigt om att många fler åtgärder kommer att krävas på EU-nivå framöver.
– Vi måste ha allvarliga samtal om vad EU inte kunnat göra tillräckligt och hur framtiden ska se ut, säger Merkel, och öppnar för att göra tillägg till EU-fördragen efter det konfererande om EU:s framtid som är tänkt att pågå under de närmaste två åren.
Macron pratar för sin del om att ge EU "verklig kompetens" på hälsoområdet.
– Med gemensamma lager av masker och test, kapaciteten att tillsammans upphandla behandlingar och vaccin och likartade metoder för att identifiera smitta. Detta vård-EU har aldrig existerat, men måste bli en prioritet, säger Macron i Paris.
Wiktor Nummelin/TT
Angela Merkel (född 1954) är Tysklands förbundskansler sedan 2005 och för tillfället den regeringschef i EU som suttit längst på sin post. Merkel är uppvuxen i det gamla Östtyskland och valdes in i förbundsdagen efter återföreningen 1990 för kristdemokratiska CDU. Hon var kvinno- och miljöminister under Helmut Kohl 1991-98 och blev partiledare 2000.
Emmanuel Macron (född 1977) är Frankrikes president sedan 2017 och landets yngste ledare sedan Napoleon. Macron är från nordfranska Amiens och var inledningsvis engagerad i socialistpartiet PS. Han var ekonomisk rådgivare för president François Hollande och ekonomiminister från 2014, innan han 2016 hoppade av och startade egna mittenrörelsen Republiken på väg (LREM).