Säkerhetsrådet inledde sitt möte i New York vid 16-tiden svensk tid. Redan innan det tog fart har länder fördömt Nordkoreas senaste kärnvapentest i hårda ordalag.
Men USA:s FN-ambassadör Nikki Haley skärper tonen ytterligare och säger nu att Nordkoreas ledare Kim Jong-Un "ber om krig".
- USA:s tålamod är inte oändligt. Vi måste vidta de starkaste möjliga åtgärderna mot Nordkorea i FN:s säkerhetsråd, säger Haley.
Haley säger också att förslaget från Kina om att frysa flödet av förnödenheter till Nordkorea är en "förolämpning" och att tiden för stegvisa åtgärder är förbi. USA kräver nya sanktioner mot diktaturen som ska röstas om i FN på måndag nästa vecka.
Stärker robotförsvar
Kinas representant uppmanar under mötet till diplomatiska samtal och varnade säkerhetsrådet för att man inte kommer att tillåta kaos och krig på Koreahalvön.
- Situationen på halvön försämras ständigt medan vi pratar, och faller in i en ond cirkel, säger Liu Jieyi, Kinas FN-ambassadör.
- Situationen på halvön måste lösas fredligt. Kina kommer aldrig att tillåta kaos och krig, fortsätter han.
Rysslands representant Vasilij Nebenzija säger att en militär insats på Koreahalvön inte löser någonting. Han menar att det finns "ett akut behov av att hålla huvudet kallt och avstå från alla åtgärder som kan eskalera spänningar".
- En samförstående lösning på kärnvapen och andra problem som plågar den koreanska halvön kan uppnås endast genom diplomatiska kanaler, säger Nebenzija.
Dagens möte i säkerhetsrådet var det andra på mindre än en vecka.
- Det var otroligt viktigt att rådet kunde träffas så snabbt trots att vi sågs för inte så länge sedan i samma ärende, säger Irina Schoulgin Nyoni, Sveriges representant vid mötet.
Stärker robotförsvar
Sydkorea ska stärka sitt försvar med ytterligare fyra enheter av det omstridda amerikanska robotförsvarssystemet THAAD, säger Sydkoreas försvarsdepartement. På militärbasen i Seongju 30 mil norr om huvudstaden Seoul finns redan i dag två stycken THAAD-enheter.
Beskedet väntas skapa ytterligare spänningar i regionen, eftersom Kina har kritiserat installationen av robotskölden hårt, med motiveringen att systemet underminerar säkerheten i regionen.
Enligt Sydkoreas försvarsdepartement finns det även tecken på att Nordkorea förbereder ännu en robotuppskjutning, men utan att ange när det i så fall skulle kunna ske.
Övade angrepp
Sydkorea har även genomfört en militärövning med ballistiska robotar som svar på kärnvapentestet. I övningen simulerades en attack mot ett område i Nordkorea där landet testat kärnvapen. Militären anföll "utsedda mål i östkinesiska havet", enligt nyhetsbyrån Yonhap, som citerar militären. Distansen till det simulerade målet var densamma som till testanläggningen Punggye-ri i nordöstra Nordkorea.
Landet slopar även begränsningar för hur mycket deras stridsspetsar får väga. Det gör att Sydkorea kan slå till med större kraft mot Nordkorea vid en eventuell militär konflikt.
Kina, det närmaste Nordkorea har kommit till att ha en allierad, varnar Pyongyang för att genomföra fler robotuppskjutningar.
- Nordkoreas upprepade kärnvapen- och robottester har placerat Kina i en allt svårare position, säger Shi Yinhong, chef för centret för Amerikastudier vid Renminuniversitetet i Peking.
Spricka i relationen
Samtidigt har konflikten öppnat en spricka i den viktiga relationen mellan USA och Sydkorea, sedan USA:s president Donald Trump på söndagen kritiserade sin sydkoreanske kollega Moon Jae-In.
"Som jag har sagt till dem så fungerar inte deras sätt att försöka blidka Nordkorea, de förstår bara en sak!", skrev han på Twitter.
- Det här antyder att han (Trump) sätter så litet värde på relationerna just nu att han är villig att offentligt angripa sin partner i Seoul, säger analytikern John Delury vid Yonseiuniversitetet i Sydkorea.
Kärnvapen finns i två olika varianter, vätebomber och "vanliga" atombomber.
Enkelt uttryckt innebär en atombomb att man utlöser fission, klyvning av stora och tunga atomkärnor. En vätebomb bygger på att fissionen i sin tur startar fusion, sammanslagning av små lätta atomkärnor.
Fission är också processen som utnyttjas i världens kärnkraftverk, men då i kontrollerad form. Fusionen har mänskligheten ännu inte lyckats bemästra för energiproduktion.
USA har genomfört flest atomprov i världen, drygt 1000 under åren 1945–1992. Även Sovjetunionen och Frankrike utförde många hundra provsprängningar fram till 1990-talet.
Storbritannien och Kina är också erkända kärnvapenmakter sedan decennier tillbaka, medan Israel tros ha utvecklat sådana vapen i hemlighet.
Förutom Nordkorea utfördes de senaste officiellt erkända provsprängningarna i världen av de relativt nya atomvapenmakterna Indien och Pakistan 1998.
Efter mystiska jordskalv i Nordkorea tidigt i söndags morse svensk tid bekräftade en nordkoreansk nyhetssändning att provsprängningar genomförts med "total framgång".
Enligt nyhetssändningen handlade det om en kompakt bomb som ska kunna få plats i en interkontinental robot – underförstått: kan nå USA.
Japans utrikesminister Taro Kono sade i statliga NHK:s tv-sändning att "vi har dragit slutsatsen" att skakningarna utlösts av en atombomb.
Bedömningarna av kraften i laddningen har varierat, men enligt Sydkorea hade den en styrka på 50 kiloton. Vilket i så fall skulle göra den fem gånger kraftfullare än det senaste testet i september förra året och mer än tre gånger starkare än Hiroshimabomben över Japan under andra världskriget.
Även om det anses klart att det var en atombomb är steget långt från en "enkel" sådan, en fissionsbomb, till en mer avancerad termonukleär laddning, en vätebomb.