Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

USA ska välja ledare – det här vill Trump och Biden

Natten mellan tisdag och onsdag går amerikanerna till valurnorna. Över 90 miljoner amerikaner uppges redan ha röstat i förtid. GP:s Britt-Marie Mattsson listar nedan frågorna som dominerat valkampanjerna och var de två kandidaterna står.

DONALD TRUMP

Fyra år till. Donald Trump vill fortsätta på den inslagna vägen. Om han väljs behöver han inte fundera på återvalet och lägga band på sig. En demokratiskt dominerad kongress kan dock sätta käppar i hjulet. Men Trump driver i denna kampanj samma frågor som tidigare.

Migration

• Muren mot Mexiko är symbolen för en restriktiv immigrationspolitik med uppsamlingsläger och deporteringar redan innan asylsökande och migranter korsar gränsen till USA. Muren var till stor del redan konstruerad av tidigare presidenter men Donald Trump har förlängt och förstärkt. En tuff politik tillämpas mot medborgare från flera muslimska länder och inreserestriktionerna kommer att utökas ytterligare. Illegala invandrare, som bott länge i USA, ska utvisas och deras barn som växt upp i landet – ”Dreamers” – ska i regel inte heller få stanna.

Sjukvård

• Upphävande av sjukvårdsförsäkringen ”Obamacare”. Under de första fyra åren har Trump aktivt stöttat ansträngningarna i domstolar i delstaterna att ogiltigförklara reformen. Med den nya sammansättningen i Högsta Domstolen – där sex domare är konservativa och tre liberala – kan Obamacare komma att tas upp och underkännas av HD. Trump har ännu inte lagt fram ett eget genomarbetat sjukvårdsförslag som kunnat sändas till kongressen för avgörande.

Corona

• Ett nytt inslag i sjukvårdspolitiken är att alla amerikaner ska erbjudas gratis vaccination mot covid-19 när vaccinet är godkänt. Det skulle kunna ske så tidigt som i början av nästa år.

Skatter

• Skattesänkningar för alla grupper av inkomsttagare, ytterligare lättnader för företag och ägare till förmögenheter och fastigheter. De första skattesänkningarna gynnade främst höginkomsttagare men riktade subventioner har också genomförts till olika jordbrukssektorer och olje- och kolindustrin. Denna satsning ska utökas.

Miljö

• Fortsatt utvinning av olja och naturgas i känsliga miljöer på federal mark. Även ”fracking” (hydraulisk spräckning) ska användas som metod för skifferolja och gas. Arbetstillfällen sätts före miljöhänsyn. Kolbrytning ska återupptas i större skala för att säkra arbetstillfällen. Utträdet ur Parisavtalet för klimatet ska permanentas. Miljölagar ska upphävas i USA.

Abortfrågan

• Motstånd mot den nuvarande abortlagstiftningen. Frågan som avgjordes av Högsta Domstolen 1973 har varit uppe till behandling flera gånger när delstater försökt undergräva aborträtten med nya lokala lagar. Senast skedde det i januari 2020 då delstaten Louisiana fick nya restriktioner underkända. Donald Trump var förra gången försiktig i abortfrågan men har i år ställt sig på abortmotståndarnas sida. Aborter väntas komma upp igen i HD och den konservativa majoriteten skulle kunna besluta om en ny abortlagstiftning.

Utrikespolitik

• Fortsatt ”handelskrig” med Kina där utgångspunkten är ”America First” och där nya tariffer och avgifter kan införas. Negativ attityd mot EU men också mot Nato där Trumps krav är att medlemsländerna i den västliga försvarsalliansen Nato ska öka sina ekonomiska bidrag. Minskade avgifter till FN och en rad fackorgan.

Försvaret

• Ökade försvarsutgifter och satsning på både civil och militär rymdforskning. ”America First” är utgångspunkten även här och uppställning för allierade ska övervägas från fall till fall och inte som i Nato-sammanhang ”en för alla och alla för en”. Kärnvapenarsenalen ska moderniseras medan Irans och Nordkoreas utveckling av kärnvapenkapacitet ska bekämpas.

Donald Trumps vallöften beskrevs för fyra år sedan ofta som kampanjretorik som inte skulle genomföras om han valdes till president. Men Trump har i många stycken uppfyllt sina vallöften. I de fall som han inte kunnat genomföra dem har han lovat att göra det under en kommande fyraårsperiod.

Trump har haft en republikanskt dominerad senat till hjälp men republikanerna riskerar att förlora majoriteten i senaten i årets val. Med en demokratisk majoritet i både representanthuset och senaten får han att svårt att genomföra sina förslag. Han kan då gå förbi kongressen och utfärda presidentdekret.

JOE BIDEN

Det är hög tid att genomföra förändringar. Joe Biden går till val på att upphäva mycket av det som Donald Trump fått igenom. Med Biden kan en hel del från Obamatiden vara på väg tillbaka. Joe Biden var Barack Obamas vicepresident och vill fortsätta på den då utstakade vägen.

Migration

• Deportationerna av illegala invandrare nådde rekordnivåer under Obamas och Bidens år vid makten. Men sättet som Donald Trumps administration skiljer barn från föräldrar upprör Biden. Han lovar att hitta mammorna och papporna till de 545 barnen som väntar på besked om var deras föräldrar befinner sig. ”Dreamers ”, som tagits illegalt till USA av sina föräldrar som små och nu är vuxna, ska få chansen att stanna. Lagarna mot illegal invandring ska tillämpas på samma sätt för alla och inte diskriminera vissa länders medborgare.

Sjukvård

• Kampen för ”Obamacare” ska fortsätta och flera delar ska utvecklas och genomföras. Det handlar framförallt om att behålla möjligheten att teckna sjukförsäkringar som inkluderar redan existerande medicinska tillstånd och kroniska sjukdomar. Unga ska dessutom även i fortsättningen kunde vara tecknade till 26 års ålder på sina föräldrars försäkringar.

Corona

• Häftig kritik av Donald Trumps sätt att medvetet underskatta coronaspridningen i USA. Över 8,5 miljoner har insjuknat och närmare 230 000 har avlidit. Lovar ett ansvarsfullt ledarskap i nära samarbete med USA:s främsta experter och gratis vaccinering av alla amerikaner då vaccinet godkänts.

Skatter

• Nya skattesatser där medelamerikanen prioriteras medan höginkomsttagare och förmögna ska få betala ”sin rättvisa del”. I vissa fall kan det bli aktuellt med skattehöjningar även för amerikaner som inte räknas in bland de rika. Det kan handla om arvsskatt och skatt vid försäljning av bostäder.

Miljö

• Utfasning av fossila bränslen och satsning på miljövänliga alternativ. Biden har glidit på svaret när det gäller utvinning av skifferolja och naturgas med metoden ”frackning”. Senast har han sagt att han är emot ”frackning” på federal mark och att han även är emot ny oljeborrning i känsliga naturområden som Alaska. Går en svår balansgång mellan radikala krav inom sitt eget parti och försiktighet för att inte förlora arbetstillfällen. Vill återinföra strikta miljölagar som beslutades under Obamaåren och införa ytterligare några. Lovar att återskapa Miljödepartementet som kraftigt skurits ned. Vill återgå till Parisavtalet om klimatet .

Abortfrågan

• Är för den nuvarande abortlagstiftningen. Biden, som är troende katolik, har därmed en annan uppfattning än sin kyrka. Driver andra frågor som kan sorteras in under begreppet ”värderingar.” Är för könsneutrala markeringar på offentliga platser och samkönade äktenskap. Lovar att bekämpa försök att ändra abortlagarna.

Utrikespolitik

• Vill normalisera USA:s internationella förbindelser. Anser att Kina inte ska få fördelar på USA:s bekostnad men att förhandlingar ska leda fram till avtal som är acceptabla för båda parter. Det gäller även avtalen med USA:s närmaste allierade som EU, Kanada och Storbritannien. Lovar att sätta tryck på Ryssland som anklagats av de amerikanska säkerhetstjänsterna för att ha blandat sig i presidentvalen 2016 och ägnat sig åt desinformation och påverkan i årets val.

Försvaret

• Ökat försvarssamarbete med den västliga försvarsalliansen Nato och en återgång till de normala förbindelser som existerade före Trump. Nära allierade ska premieras och inte bekämpas. Ökade anslag till militären och veteranerna.

Joe Bidens vallöften signalerar en återgång till Barack Obamas åtta år som president. Biden har sedan flera månader tillbaka satt samman gruppen som förbereder fyra år i Vita huset. Vakanta platser på utrikes- och miljödepartementen ska snabbt vara tillsatta, lagförslag ska vara redo att hamna i kongressen, ministrar ska utses och centrala poster besättas. Joe Biden kan maktapparaten från insidan och vill undvika det kaos som kännetecknat Donald Trumps presidentskap.

Lyssna även på GP:s presidentpodd